En eftermiddag i somras var vi i Slottskogen och skulle grilla. Det var en underbar kväll, det finns en blog om det. Generös som jag är så ville jag gärna dela med mig av den underbara kvällen (och kanske ha lite sällskap) så jag messade min nära vän Ingrid, som är gift med Tuomo, och frågade om de inte hade lust att komma dit. Ingrid hade nog gärna kommit men för Tuomo (som är den som har körkort i familjen) kom förslaget lite plötsligt. -"Oroa dig inte", sa Ingrid till honom, "Anna vet att du inte är direkt spontan av dig". "-Jag är visst spontan", blev svaret, "ibland näe jag steker pytt-i-panna steker jag pytt-i-pannan först och ibland steker jag äggen först." Hur argumenterar man mot något sånt?
Hur som helst, tanken var att vi skulle åka till Chile nästa sommar och Ingrid tyckte att det var väldigt tråkigt. "-Men ni kan väl komma och hälsa på!" föreslog jag glatt, som redan varit fram och tillbaka tre gånger, varav en gång gravid och två gånger med bebisar under 5 månader. -"Tror du Tuomo skulle åka över halva världen?" frågar Ingrid. "-Men om ni skaffar ett barn till kan ni åka under föräldraledigheten, man lever jättebra på en föräldrapenning i Chile" försökte jag. Ingrid spände ögonen i mig "-Tror du Tuomo skulle åka runt halva världen med en nyfödd bebis?" Jag insåg ännu inte att slaget var förlorat utan insisterade -"Ni behöver ju inte åka första veckan direkt..." Ingrid tittade på mig som vore jag en jubelidiot -"För Tuomo är Josefine (= 2 år) fortfarande en nyfödd bebis i det här fallet."
Nya tag och förbannade rövhattar
4 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar