Nakenchock

Vi bor på tredje våningen. Det är ganska lång till huset snett emot, det är en väg emellan och så ligger det andra huset snett bortåt. Så jag tänkte att ingen kunde se in till oss. Egentligen visste jag bättre, Linda och Kristoffer bodde nämligen i det huset tidigare. Det är en gångbana framför huset, ganska högt upp och jag brukade se dem när de kom hem och vinka till dem. Ibland pratade vi skrikande med varandra när jag stod på balkongen. Men det var ett tag sedan de flyttade. Och nu var de mitt i natten. I vårt sovrum har vi en rullgardin som väntar på att bli uppsatt, vill man ha det mörkt i rummet så får man rulla ut den för hand. Och det var just vad jag gkorde, spritt språngande naken i fredags kväll. Utan att tänka på gångbanan mitt emot, som sagt. Där det naturligtvis kom ut ett helt gäng människor utan barn som tyckte att midnatt var dags att gå ut och inte att gå och lägga sig. Jag slängde mig naturligtvis genast ner i sängen. Genom vårt icke särskilt ljudisolerade 40-tals hus kunde jag inte låta bli att höra spridda ord ur deras konversation medan de gick mot de väntande taxibilarna; ... där uppe...med den gröna lampan... stod så här... (jag hade fått sträcka mig en del för att nå rullgardinen...) Jag rodnade fortfarande när jag somnade.