Jag har alltid haft hemska fötter. Stenhårda med självsprickor. Inte särskilt vackert och det gör riktigt ont om vintrarna. Jag har dåliga gener, min pappa och min lillasyster har mycket allergier och eksem, och så går jag mycket barfota på somrarna. Resultatet är, som sagt, fula fötter som gör ont. Men så tog jag mig samman och gick och fick pedikyr (hade ett presentkort som höll på att gå ut) och sen dess harjag haft fina, mjuka fötter utan en antydan till självsprickor. Naturligtvis håller de sig inte fina av sig själva men jag kom i kapp och nu lyckas jag hålla dem så. Jag köpte mig en underbar fotkräm, en ny fotfil (det gör STOR skillnad) och tar mig ett fotbad då och då. Okej, kanske inget stor steg för mänskligheten men det gör stor skillnad för mig.
P.S. Jag gjorde Pytt-i-panna till middag idag (färdig, ur påse). Jag steker alltid Pytt-i-pannan först och äggen sen...
Nya tag och förbannade rövhattar
4 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar