Passion eller äta glass i sängen?

Jag och Åsa diskuterade ofta f.k. (före kidsen) vad som vad viktigast i ett förhållande: passion eller vänskap? Och går det att få båda två (med en man)? Att äta glass i sängen var alltså vänskapen, anledningen till att Åsa och Dennis åt glass i (eller snarare på?) sängen var kanske att de bodde i en 1:a, det fanns helt enkelt ingen annanstans att sitta. Eller så var de bara lata. Hur som helst, på passionssidan finns sex, tjusiga middagar och att stirra varandra djupt in i ögonen. På väskapssidan finns äta glass i sängen, färga varandras hår och handla på Ullared. På vänskapsidan finns väl också skjutsa barn till hockey, pyssla i trädgården och turas om att VAB:a. Alla som har något innanför pannbenet borde välja vänskapen framför passionen. I alla fall om man vill ha en familj. Men ska det inte finnas något mer i livet? Är inte vänner bättre på vänskap? Kan man inte betala någon för att passa barnen och klippa gräset? Kan man få båda? Tar passionen alltid slut? Är gräset grönare på andra sidan? Om man väljer passionen, står man då alltid där med bara bleka minnen i slutet? Och om man väljer vänskapen, slutar det då alltid med att man ligger med grannen i radhuset brevid?