Bättre sent än aldrig

Nu när jag är tillbaka från Chile så kan jag ju inte gärna blogga i min resesite, eller? Kanske dags att ta tag i den här gamla bloggen igen. Som ni kanske trodde var både död och begraven.

Det är skönt att vara hemma i Sverige igen där man har sina vänner med samma bakgrund. Som jag sa till Ingrid i går, även om man har olika åsikter så har man iallafall en gemensam grund som man är överens om. Som att man anser att bebisar inte bör vänjas vid socker (eller i alla fall förstår varför det är olämpligt att vänja små barn vid socker) och vet att förkylning är en virussjukdom som man inte kan bota utan det enda som hjälper är att sova, vila och tycka synd om sig själv. Helst i sällskap med glass, godis och senaste numret av Frida. Något som naturligtvis inte har hänt sedan tidningen Frida fanns. Eller VeckoRevyn, eller OKEJ eller Mitt Livs Novel för den delen. Det är inte en tillfällighet att mina tre närmaste vänner kommer från Torslanda precis som jag. VAd man än tycker om den borgliga förorten i väst så har den präglat oss alla. Och lika barn leka som bekant bäst.