När jag var barn (tonåring) så var min värsta mardröm att bli som mina föräldrar, att bli vuxen. Ha tråkiga middagar och sitta lungt och sansat i soffan och prata med en kopp kaffe. Min vän Ingrid firade alltid nyår hos "Jaksobssons" för det var "så trevligt". Och Ingrid tyckte naturligtvis att det var skit. Inte desstå mindre kom de att fira nyår på precis samma sätt i år, Ingrid hennes man och deras små flickor, hemma hos oss och det var "så trevligt".
Nästa år fyller jag 30 (11 augusti om nån har lust att skicka en check eller nåt...) Jag tänkte att jag skulle ha en stor fest, massa vänner, massa sprit kanske utan barn. Men,jag är en gift tvåbarnsmamma så det blir väl en stort kalas med ett halvt vin och barn högt och lågt. Jag är vuxen nu och det känns, faktiskt, inte allt för jobbigt. I am what I am.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar