Inte min grej!

Jag vill rabbla lagar och vara besserwisser, inte komma på "käck idéer". Jag har absolut inga förslag om hur ALMI ska kunna hjälpa sina kunder och inte några idéer rörande kredit- och exekutionsrätt what so ever. Jag gillar gällande rätt och Claes M. kan ta och köra upp sin dj-a kurs nånstans!

Ingen skamvrå för skattepengar!

Kd tycker att de har fått för lite uppmärksamhet så dels har Alf Svensson (har inte han gått i pension?) gått ut och klagat över att Kd får för lite plats i Alliansen och dels så har de något förslag om stöd till barnfamiljer så bl.a. ska innehålla "Super-nannies" som ska göra hembesök. Visst, barnfamiljer kan behöva stöd, absolut, med då får vi först ta en debatt om vilken barnuppfostran vi ska främja. Inte ska vi väl ha skattefinasierade skamvråar till småbarn när det är föräldrarna som borde stå där?

Allt går så fort nu för tiden

Min mamma påpekade en dag att det går så fort i kändiskretsar, något känt par (jag tror det var Julia Roberts och Danny Moder) hade nu kommit över sin kris som de hade i förra veckans hallå! och ville nu ha ett barn till. Hur kommer man över en kris på en vecka? I den riktiga världen tar det flera år, man stör sig på varandra, bråkar, kanske går i familjeterapi och med mycket tur och ännu mer kärlek kan man kanske hitta tillbaka till varndra och om man är riktigt lyckligt lottad bygga något nytt och fint tillsammans.

Andra exempel: Hans och Kristin väntar barn - efter ett år av längtan. Ett år sen när då? Förlossningen? Deras son kan väl inte vara så mycket större en min lille? När har de haft tid att längta? Min kompis Aurora gifte sig 2001, sen dess har de stått i kö för provrörsbefruktning och gjort två privata försök, nu är pengarna slut. Det kallar jag att längta.

Thomas DiLeva skiljer sig -efter 6 år! Om det hade stått 40 år så hade jag förstått det men 6 det är ju inte särskilt länge. Det hade varit naturligare om det stod; Det höll bara i sex år, eller?

Är det jag som lever kvar i forntiden?

Barn får inte dö

När jag var i 5:e veckan med Axel såg jag en film där en ung man dog i aids medan hans mamma satt brevid och läste en godnattsaga "Godnatt Måne". Jag grät floder och snyftade "barn får inte dö". För det får de ju inte. Hade det hänt mina pojkar något så hade jag inte överlevt. John Hrons föräldrar var och pratade i vår skola när jag gick på gymnasiet. John Hron blev bara 14 år, han mördades när han var och campade. Han var enda barnet. Hans mamma berättade att det var en kamp att gå upp ur sängen varje morgon. Min enda tanke är; Varför? Hade mitt enda barn blivit mördat så hade jag aldrig gått upp ur sängen mer, jag hade legat kvar och svultit ihjäl, utan honom kunde det väl inte ha funnits någon mening med livet? En kvinna förlorade tre döttrar i branden på Hisingen, bara den yngsta överlevde, hon var för liten för att gå ut. Förlora tre döttrar på en gång, kan man klara så mycket smärta? Hon hade iallafall den lilla flickan kvar men är det bättre eller sämre? Har man barn så måste man ju fortsätta kämpa, lida, leva. För en sak som föräldrar inte får göra är att ta livet av sig. Jag kände en kille vars pappa tog livet av sig. Pojken var 4 år när han hittade sin pappa hängd på vinden. Hur kan man ta livet av sig där ens fyraåring riskerar att hitta en? Är det inte nog att man förlorar sin far ska man leva med bilden av honom dinglande i takbjälken också? Nej, föräldrar får inte heller dö. Bara de gamla och sjuka får dö. Vad ont det gör att leva.

Räknar mina välsignelser

När jag satt i bilen på väg till dagis (ja, jag vet att det heter förskola) i morse så tänkte jag på hur lyckligt lottad jag är; 2 helt underbara fantastiska friska barn! och mycket mycket mer. Sen träffade jag min bästa kompis Åsa och hon hade sett en dokumentär om en man som var helförlamad (Sussis man heter Jocke, tror jag) och hon sa precis samma sak; Tänk va bra man har det! Nu tittar jag på en dokumentär om en flicka som föddes utan ansikte och allt jag kan tänka är; Tack gode Gud för att jag har det så bra så nu räknar jag några av mina välsignelser:

• Mina barn, Axel & Andy
• Alejandro, min man
• Min familj
• Åsa, min bästa vän
• Mina vänner
• Alejandros familj i Chile
  
• Vi är alla friska
• Inga handikapp
  
• Mat för dagen
• Allt i överflöd
• Fred
  
• Demokrati
  
• Jag får göra det jag vill, studera
• Barnens förskola
• Bärsjalar
• Bilen
  
• Vår underbara lägenhet
• Barnen har vänner
• Alejandro har uppehållstillstånd
• etc. etc

Tänk vad lyckliga vi är och vilken tur vi har!

Kärlek

Konversation mellan Anna och Axel, 4½

X-Maya är min fru!
- Maya kan inte vara din fru, man måste vara 18 år för att få gifta sig
X - Maya är min fru!
- Man måste vara vuxen för att ha en fru. Hon är din tjej.
X - Maya är min fru!
- Hon är din flickvän-
X -Hon är inte min vän! Jag är kär i hon!

Så det så!

(På bilden är Axel på väg till Mayas 4 års kalas)

Besatt

Varför har jag så svårt att slita mig från datorn? Klockan är 23:34 och sköna sängen väntar. Måste upp och till skolan i morgon, risken finns att Andy vaknar klockan 5. Ändå... ska bara;

Kolla mailen
Kolla kurshemsida
Kolla Familjeliv
Kolla Sjalbarn
Kolla mailen en gång till
Byta bild på skärmsläckaren
Byta presentationsbild på Familjeliv
Kolla om jag kan tenta av någon spanska delkurs
Söka jobb
Kolla Familjeliv
Se om någon vill köpa min sjal på Sjalbarn
Kolla ebay.se
Kolla ebay.de
Kolla ebay.com
Kolla mailen en sista gång
Kolla den andra mailen
Skriva en blogg

God natt!

Mera tid, tack!

Allt kan köpas, det är bara att söka efter det på Internet. Men ännu har jag inte hittat någon site som säljer tid eller rentav klonar människor.

Jag skulle behöva:

1 Anna som var med pojkarna (eller kanske en var)
1 Anna som skötte hemmet och mannen (kanske inte skötte men ni vet...)
1 Anna som pluggade
1 Anna som jobbade

Jag har inga som helst krav på att göra något roligt eller "ha tid för mig själv".

Någon som har tips på någon bra sida?

Potträning del 5

Andy satte sig själv på pottan och kissade! I och försig efter att han kissat i mitt knä, men ändå...

Stackars Mannen

Ungefär en gång i månaden tycker jag att min man gör för lite hemma så jag gråter och skriker att jag vill ha skilsmässa och annat hemskt. Vänta lite... det verkar alltid sammanfalla med PMS... äsch, det är nog bara en tillfällighet... Hursomhelt, med jämna mellanrum så blir jag vansinnig på honom och så följer en tid då han diskar, dammsuger, klär på och av barn etc. som bara den.

Han skulle gärna vilja börja läsa till hösten, på annan ort och snål som man är så börjar man ju genast fundera på om man inte skulle få massa mer pengar om man inte bodde ihop (Obs! Jag har aldrig bidragsfuskat och aldrig haft varesig social-, underhålls- eller ens bostadsbidrag) Så sitter han då lungt i soffan, disken är nydiskat och köket blänker då jag plötsligt kläcker ur mig "-Vi kanske borde separera till hösten." Från soffan hörs en suck och så kommer det uppgivet; "-Vad är det nu då?"

Bajs överallt eller Potträning del 4

Hemma hos oss finns det i stort sett inga mattor eller så på golven, ändå lyckas lilleman bajsa på något som behöver tvättas i maskin varje gång han får "lufta skjärten". En dag var det en överkast till dubbelsäng. i går bajsade han i badkaret så vi fick tappa ut allt vatten och fylla det igen. I dag lyckades han bajsa ner:

• Hela sig själv
• Nya bobux-tofflorna
• Gunghästen
• Sin matta
• Sin pappas skjorta
• Min ena strumpa
  
• En stol
• Golvet

Det är roligt nästa jämt att ha barn! Men de är söta när de sover.

Potträning del 3

Ja, jag inser att jag har hakat upp mig på det här med potträning eller snarare brist på (och jag håller inte ens på att avvänja mina barn..) men det är något som verkligen stör mig. Ingen förväntar sig att barnen ska lära sig äta själva av sig själva eller klä på sig själva av sig själva men någon hjälp med att sluta använda blöja ska de inte få.

Svenska barn slutar med blöja väldigt sent. De får inte pottränas för då kan de få prestationsångest. Svenska barn presterar ingenting, så i det har man ju rätt. Brist på potträning etc. har snarast lett till en prestationsrädsla. En stor andel av alla barn i Sverige går ur skolan utan att ha godkända betyg. I Sverige är det tufft att skolka. I Sverige är man en tönt om man får bra betyg. Betyg anses förresten vara snudd på barnmisshandel. Inte ska våra barn få det svart på vitt vad de är bra på/ behöver jobba mer på, nej det ska komma som en kalldusch på avslutningsdagen!

I Chile är barnen torra innan de fyller två. De får inte gå på kommunala eller subventionerade dagis så länge det använder blöja. I Chile är de "inne" att eftersträva höga betyg. Barnen får betyg från första klass (eller kanske förskolan) och om de inte är godkända blir de utslängda från de mest eftertraktade skolorna. Alla vill läsa vidare. Jag säger inte att deras system är perfekt men hade min sons chilenska förskola funnits här i Sverige så hade han fått börja där igen med detsamma!

Uppmuntran och konstruktiv kritik = Utveckling!

Bära barn

Jag bar min son i sjal i går. Det blir inte så ofta nu för tiden. Det är svårt med overall och jacka. Och så börjar han bli för stor för att bäras på magen. Det är så mysigt att bära. Och det är det absolut bästa Andy vet. Jag tog inga ytterkläder på honom alls trots att det var minusgrader, bara raggsockar, mössa också bärskyddet på. Mot mitt bröst var han varm och trygg. Det var helt ljuvligt. När jag var tvungen att sätta ner honom i den kalla bilbarnstolen förstod jag hur Gud måste han känt sig när hon utvisade Adam och Eva ur paradiset.

Det är konstigt att man kan vara för stor för något vid 14 månader. Allting går så fort nu för tiden och barnen ska bli stora så tidigt. Axel leker hellre med Andys leksaker, själv fick han massa paket med mängder av smådelar många från sex år. Han är fyra! Värst var samlarbilarna de fick av sin mormor och morfar; Från 14 år, ej till barn! Andy har hängslebyxor med Bamse på. Axel vill också ha kläder med Bamse på. Men kläderna i 110/116 är grå och svarta med drakar och dödskallar på. Inte konstigt att småflickor går med stringtrosor och visar magen. Det finns ju knappt ens bebiskläder till bebisar, och 1-åringar har ofta samma utbud som 12-åringar. Ur led är tiden.

Ljuset i tunneln

Jag tycker att det är jobbigt att ha barn. Ganska ofta faktiskt. Min store son är 4½ år och också känd som "varför, varför?" och min lille son är 14 månader och har slutat sova hela nätterna. Dessutom pluggar jag och ska försöka hinna med lite hushållsgöråmål emellanåt. Men, så plötsligt händer det! Idag så lekte de något som bäst kan beskrivas som titt-ut.jage och det var tydligen det roligaste de gjort någonsin för båda kiknade av skratt. Det var som om solen tittade fram och aldrig skinit klarare!

Potträning del 2

I novembernumret av Föräldrar och Barn (jag fick det av Ingrid) handlar det om bajs. Erika skriver "Är hon redo för pottan?" Hennes dotter är tre år och "verkar inte ha en tanke på att släppa blöjan". Ursäkta? En treåring som inte varkar ha en tanke på..? En treåring tänker väl inte på så mycket annat själv heller, eller? En treåring bestämmer väl inte över sig själv. Föräldrarna bestämmer när barnen ska sluta ammas (alldeles för tidigt) när de ska äta och vad, när det är dags att börja på dagis och när det att dags att gå hem. Har ni hört någon förälder säga "Mitt barn verkar inte ha en tanke på att börja på dagis" Nej just det! Vidare skriver Erika "Jag tycker innerst inne att det är lite sent, Men en kompis till mig säger att jag är hård. Vad tycker du som barnpsykolog?" Erika, låt mig ge dig ett råd: Strunta i vad dina kompisar tycker (du är faktiskt vuxen!). Du behöver inte en barnpsykolog för att veta att en treårig flicka inte ska ha blöja! Men det är inte barnet som ska ta beslutet. Liksom allt annat är det föräldern som måste bestämma och visa vägen. Lycka till!

Peters son är fyra år och har varit "torr" i ungefär ett år (sent, sent, sent) men han änvänder fortfarande blöja på nätterna och för att bajsa i. (Jag hade nog inte kallat en fyraåring som använde blöja på nätterna för torr.) Vem ger en fyraåring en blöja när han behöver bajsa? Sätter man inte ungen på toaletten och säger; Här, så här gör man?! Och varför skriver inte någon av alla som skriver om hur "äckligt" det är med tvåpringar som ammas, i inlägg och trådar och det ena med det fjärde, om hur äckligt det är att torka inkletat bajs från en fyraårings rumpa???

Gå på date

Jag ska gå på date. Vi ska gå på bio. Jag vill ju att min date ska tycka att jag är fin. Jag tar på mig mina bruna byxor som jag ser smal ut i och en vacker rosa tröja. Jag tar på mig ett par örhängen som dinglar, målar mig omsorgsfullt och borstar håret. Tar på mig mina nya högklackade stövlar. Jag vill ju att min date ska tycka att hans mamma är vackrast i världen!

P.S. Vi ska se Den fjärde kungen och Loranga, Mazarin och Dartanjang på Hagabion...

Potträning del 1

När mitt barn kissar eller bajsar på pottan så uppmuntrar jag det inte. Det kan det få prestationsångest av. När barnet klappar i händerna klappar jag inte glatt med. När barnet lyckas stoppa alla figurerna rätt håll säger jag inte att det är duktigast i världen. Man vill ju inte att barnet ska få prestationsångest. När barnet kommer hem från skolan med fina betyg nickar jag och mumlar lite grann. Bättre då att avskaffa betygen helt så de duktiga barnen inte tror att de är något och de mindre duktiga (för det kan väl inte vara mindre ambitiösa???) barnen inte blir ledsna. När barnet är färdig läkare säger jag ingenting. Men det gör inget. För det blir det aldrig. Inte utan uppmuntran.

Nyår utan skumpa

Vi, likt miljoner andra människor (eller snarare miljader) firade nyår i lördags. Min man dricker inte alkohol så jag tänke att det var ingen idé att köpa något alkoholhaltligt att skåla i bara för min skull. När jag berättade för Linda att vi inte köpt någon skumpa så enades vi om att köpa "Bublitz" att skåla i, något rosa bubblande helt alkoholfritt från ICA. Hon hade en slaka rött och jag en flaska vitt och jag hade pisco sour så lite dricka skulle det finnas. Vi öppnade båda vinflakorna, vi smuttade på piscon, skålade och drack något halvt glas. Sen blev det cider. Föräldrar ska inte dricka. Och absolut inte när barnen är med. Axel och Måns fick stanna upp till 12. Och Bublitzen vid tolvslaget smakade utmärkt! Men bäst av allt, få mådde så bra som vi när vi den 1/1 var ute och åkte pulka med barnen, ingen baksmälla här inte! Gott Nytt ÅR!

I am what I am (eller nyår hos Jakobssons)

När jag var barn (tonåring) så var min värsta mardröm att bli som mina föräldrar, att bli vuxen. Ha tråkiga middagar och sitta lungt och sansat i soffan och prata med en kopp kaffe. Min vän Ingrid firade alltid nyår hos "Jaksobssons" för det var "så trevligt". Och Ingrid tyckte naturligtvis att det var skit. Inte desstå mindre kom de att fira nyår på precis samma sätt i år, Ingrid hennes man och deras små flickor, hemma hos oss och det var "så trevligt".

Nästa år fyller jag 30 (11 augusti om nån har lust att skicka en check eller nåt...) Jag tänkte att jag skulle ha en stor fest, massa vänner, massa sprit kanske utan barn. Men,jag är en gift tvåbarnsmamma så det blir väl en stort kalas med ett halvt vin och barn högt och lågt. Jag är vuxen nu och det känns, faktiskt, inte allt för jobbigt. I am what I am.