Handelshinder

Handelshinder är sådant som försvårar (den internationella) handeln genom att göra den dyrare eller omständigare. Det kan vara att det inte går att göra banköverföringar från ett land till ett annat, krångliga tullblanketter som ska fyllas i, införelseregler m.m. m.m.

Det slår mig att dessa handelshinder även finns i relationen människor emellan. Fast då kallar vi dem kanske snarare för kulturkrockar. Och lika lite som vi kan kräva att USA ska använda samma sorts DVd-kodning som Europa, eller att Brasilien ska ha samma system för att överföra pengar eller att blanketterna för att föra in varor i Kina ska se likadana ut som blanketter till Japan, lika lite kan vi kräva att alla ska acceptera vår kultur. (Fast lite får man ju ta seden dit man kommer.) Det är klart att man tycker att ens egen kultur är bäst och att man själv har rätt. konstigt vore det annars. Och vi svenskar tycker det lite mer än folk i allmänhet, tror jag. Men på samma sätt som det inte finns ett "rätt" banksystem så finns det inte ett rätt sätt att vara som människa. Det gäller det att tänka på ibland.

Låt oss ta ett exempel: Det är många människor i Sverige som har "konstiga", "krångliga" namn. Det förvånar mig att de inte byter till något "svenskare", det skulle ju göra det så mycket lättare för dem. Men vänta! Mitt eget efternamn är ju inte direkt det svenskaste man kan tänka sig. Jag skulle ju lätt kunna ändra det till Skärlin istället, det skulle ju vara betydligt enklare att bokstavera än dagens sch-stavning. Eller helt enkelt byta till Hansson. Är jag beredd att göra det? Naturligtvis inte. Och för att passa in bättre i Chile hade det naturligaste varit att stryka ett n i mitt förnamn och bli Ana. Är jag beredd att göra det? Nej, jag heter ju Anna, inte Ana. På samma sätt heter människor som kommit till Sverige Delavaux, Diaz-Barboza, Sauli, Kääriäinen och mycket annat.

Det är alltid lättare att förvänta sig eller kräva förändringar hos andra än att göra dem hos sig själv. det var det där med bjälken i eget öga...