fredag, juli 11, 2008

Feminism


Jag är feminist. Det är min pojkvän också. Fast han inte erkänner det. Han tycker att det finns skillnader mellan könen nämligen, säger han. Jo, det tycker jag med och jag är nog inte den enda som är tacksam för det, eller...? Tycker han att män och kvinnor ska ha samma lön för samma jobb? Check. Tycker han att män och kvinnor tycker ska jobba lika många timmar i veckan, hushållsarbete inkluderat? Check. Tycker han att man delar på hushållsarbetet om båda arbetar? Check. Tycker han att barn behöver båda sina föräldrar? Check. Han han ensamt uppfostrat sin dotter sen 1-månads ålder.... Dessutom tycker han att det är okej med håriga ben på kvinnor även om han föredrar släta om han får välja. Men nu var det här inte alls tänkt att bli någon blogg om hur underbar min pojkvän är. Sådana bloggar klarar jag inte av. Han har usel smak, vill använda midjeväska och röker. Så att ni vet. Vad jag tänkte skriva om var feminism. Om att vi inte är så jämställda hemma hos oss. Eller snarare att vi inte gör samma saker. Jag brukar gå först på morgonen. Så han bäddar och städar undan lite. Sen kommer jag hem tidigare. Han jobbar fler timmar än jag. Jag är mer med mina barn. Jag lagar mat. Och tvättar, hänger tvätt och stryker. Han hämtar tvätten. Han målar och borrar och fixar. Och dammsuger. Jag vattnar blommorna. Oftast i alla fall. Jag städar badrummet. Diskmaskinen (som vi kallar för det peruanska hembiträdet) diskar och vi turas om att plocka ur den. Måste man göra samma saker för att vara jämställda? Är jag anti-feminist för att jag tycker om att laga mat? Eller för att jag stryker när han ligger i soffan? Och vad innebär det då att jag tittar på när han målar balkongen? Eller går ut och går med Åsa när han lackar möbler? Han är hantverkare. Då känns det ju ganska fånigt att jag ska börja kladda ner mig med färg för att vara jämställd. Jag är nog den slarvigaste, klumpigaste människa som finns när det gäller att måla och sånt. Men jag är en hejare på att laga mat. Ligger det i våra gener? Jag vet inte. Men jag vet att det ger bäst resultat om alla gör det de är bäst på. Och att det är viktigt båda att äta och ha det fint hemma. Det viktiga är inte vad man gör utan hur det värderas.

Inga kommentarer: