Nu blir jag ledsen (Familjeliv igen)

Jag vet att jag ska hålla mig borta från Familjeliv men det är svårt. Läser ett inlägg skrivet av en kvinna som har tre barn sedan tidigare. Hennes nya kille gör inget hemma och absolut inget med barnen. Han verkar överhuvudtaget inte att vara mycket att hänga i granen. Och visst, sådana finns det gott om.

Vad som gör mig ledsen är andras (anonyma) reaktioner på det hon skriver. Alla tycker att det är en självklarhet att hon ska stanna hemma med barnen när de är sjuka. För de är ju hennes barn. Bara jag verkar tänka att man hjälps åt i en familj. Om man har valt att leva ihop med någon så har man väl också valt att leva ihop med denna persons barn och då också tagit på sig en del ansvar? Eller? Jag menar inte att man måste gå in i en föräldraroll till sina bonusbarn men som vuxen har man ett ansvar emot barn. Alla barn. Som jag ser det så hjälps man åt i en familj och den som har möjlighet att göra något gör det. Den som slutar tidigast hämtar barnen, tex Och den som kan vara hemma med ett sjukt barn är det. Punkt. Oavsett om bara en är den biologiska föräldern så är ju alla del av samma familj och den familjen kan inte fungera om man är uppdelade i olika enheter. En familj är inte ett AB där olika kretsar har olika uppsägningturordningar. Ska man vara en familj så ska man vara det. Annars är det bättre att låta bli. Ni anar inte hur mycket jag önskade att min lilla bonusdotter fick bo hos oss. Jag hade gärna tagit varenda VAB-dag!