ANNA OM ALLT

Lycka

2009-04-05T21:32:00.001+02:00

Tror du att vi är den lyckligaste familjen i världen? frågade Axel i lördags...

Dagens bästa!

2009-03-20T10:48:00.005+01:00

I dag tackade vår rektor av en lärare som slutade med blommor och handslag. Samt med orden; -" Jag är muslim, så jag kramas inte, men jag har en person som kramas för mig." Varpå han skickade fram sin svenska (kvinnliga) assistent. Det är så befriande med folk som kan skoja på sin egen bekostnad!

I did it!

2009-03-16T09:45:00.002+01:00

Min uppsats har fått godkänt! Nu ska jag bara ladda upp den så har jag min
JUR. KAND!

Vikariat

2009-03-05T10:33:00.002+01:00

Jag har fått ett vikariat i (åtminstone)en månad. 35 timmar i veckan som (håll i er nu!) svenska- och SO-lärare! Det är faktiskt jätteroligt och jag trivs väldigt bra. Jag mår super av att inte behöva gå till kontoret. Hoppas på förlängning när mars är till ända.

Ändrade rutiner

2009-03-02T08:59:00.002+01:00

På grund av min arbetssituation kommer det vara lite tunnsått med bloggar de närmast veckorna.

Take care! Anna

Ingen feed,

2009-02-24T13:37:00.002+01:00

Kan hittas för siten "Småbarnsliv". Det är därför och inte av någon annan anledning som den inte finns med i den första listan över bloggar jag läser. Det samma gäller för övriga bloggar i "lista 2".

Faktiskt

2009-02-18T11:25:00.002+01:00

...har jag tagit tag i en del av det där som gjort mitt liv så tråkigt på sistonde. Efter att ha varit ute och gått i lördags och konstaterat att jag behöver den där promenaden varje dag så gick jag och Tanya hem från jobbet i måndags och jag gick fram och tillbaka till stan i går. Och efter att ha träffat Tanya och simmat i söndags så träffade jag Linda med barn igår och har bokat in ytterligare tre (!) träffar med vänner denna vecka. I morgon ska jag och My gå ut, på fredag ska jag och Tanya simma igen och på lördag ska jag träffa Ingrid med barn och gå på loppis. Och idag ska Axels kompis Tilde med hem (och baka bröd). Det blir inte roligare än man gör det! Någon som vill boka in en date nästa vecka?

Orättvisa regler för deltidsarbetslösa

2009-02-18T09:42:00.003+01:00

Den som är arbetslös har rätt till ersättning från A-kassa under 300 dagar eller 450 dagar om personen ifråga är förälder. Den som arbetar deltid har bara rätt till 75 dagars ersättning från A-kassa. Efter att dessa 75 dagar har använt kan man välja mellan att "nöja sig med den lön man får eller säga upp sig för att leva på A-kassa". Ja, ni läste rätt! Arbetsförmedlingen och A-kassorna uppmuntrar folk från att säga upp sig för att leva på A-kassa. Jag kan delvis förstå varför en sådan här regel finns. Man vill inte att människor som bara vill jobba deltid ska få betalt för de timmar man inte vill jobba. Kanske finns också en tanke att den som har ett deltidsarbete inte vill säga upp detta och att man därför inte är arbetssökande "på riktigt". Men vem drabbas? Jo, kvinnor som bara erbjuds dåligt betalda deltider inom tex handel och omsorg. Många av dessa kvinnor vill inget hellre än att få ett heltidsjobb men det är inte så lätt. Och då ska man tvingas till heltidsjobb genom att uteslutas från A-kassa. Som om heltidsjobb växte på träd... Och för många blir det att välja mellan pest eller kolera? Klara sig på 2 dagars arbete i veckan eller en låg A-kassa? För den som bara har jobbat deltid tidigare har inte direkt något maxbelopp att kassera in från A-kassan.

Det mest groteska i sammanhanget är dock att man inte uppmuntrar människor till att arbeta. Det samma gäller för egen-företagare. Så länge man har ett eget företag, om än vilande, Så har man inte rätt att få A-kassa. Borgarna har visat sig vara mer sossar än sossar när man kommer med sådan här förslag som vill göra människor till bidragstagare. Alla iniatitiv är bra och varje intjänad krona är en krona mindre som staten måste betala ut. Och mer skatteintäkter. Tänk efter före nästa gång!

Med solen kommer hopp om livet

2009-02-16T09:15:00.002+01:00

Det har varit en tung start på året. Grått och trist, Malin har flyttat till Malmö och jag tror inte jag har umgåtts med någon på hela året. Jag är inte så bra på det där med höst och vinter. Varje höst/vinter ber jag till Gud att det ska vara min sista, inte i livet utan i Sverige. Jag borde ha gjort slag i saken för 10 år sedan och sett till att skaffa mig ett jobb så jag kunde tillbringa halva året utomlands. Denna hösten har gått bra, okej väder och efterdyningar av ett halvår i Chile gjorde att jag klarade mig bra. I januari kom bakslaget. Det har bara varit sova, vakna, lämna, jobba, hämta, äta, sova, lämna... ingen roligt alls. Jag har velat men inte velat, inte haft ork inte haft fantasi. Men så i helgen var pojkarna hos sin pappa. Det var sol och härligt (om än svinkallt) och jag kom ut och gick. Att gå ut och gå är en av de saker jag uppskattar mest i livet. Egentligen borde jag gå en timme om dagen för att må bra men hur ska man hinna det mellan allt lämna och hämta och jobba och steka köttbullar? När jag gick förbi Plikta (lekplats) i Slottskogen så insåg jag att hela världen i går i ide under vintern. Andra går ut fast det är kallt. Ordentligt påpälsade med overaller, mössor och vantar gungar barnen i minusgrader. Jag är dålig på det där med ytterkläder, mina barn (ring inte soc nu!) nu har jackor och mössor på sig. Sällan vantar och termobyxor och aldrig overall. Vadå? Man ska ju ändå gå in snart. Att vistas ute i kylan är liksom inte min grej. De får ju frisk luft på skolan... (P.S. De har både termobyxor och vantar liggande på skolan)

Med solen och promenaden kom hoppet om livet. Allt kändes inte lika hopplöst längre. Kanske blir det kanske vår i år också? Jag tvivlar seriöst på detta varje år. Och på söndagen var Tanya och jag och simmade. Samt gick på stan och njöt av alla vårfärger och vårkläder. Förälskade mig i en underbar stickad klänning på Benetton. För visst blir det vår i år också?

GRATTIS!

2009-02-12T09:01:00.001+01:00

GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN SARA!

Meningslösa arbetsuppgifter

2009-02-12T08:50:00.002+01:00

Läste en blogg (som jag tyvärr inte hittar igen) om meningslösa arbetsuppgifter i Chile. Typ hisstryckare, och nummerlappsutdelare. Man kan ju tänka sig att de människor som jobbar med detta har en ganska låg utbildningsnivå. Själva har Tanya och jag tillbringat två dagar med att sortera aktieägare i bokstavsordning i pärmar. Och så ska ni veta att jag verkligen ligger i lä utbildningsmässigt mot Tanyas som har tre(!) högskoleutbildningar och talar fyra(!) språk flytande.

På den sjunde dagen

2009-02-09T15:31:00.002+01:00

Strid på stridens dag och vila på vilans, var det någon som sa. Och det finns människor som vilar på den sjunde dagen. De kallas i allmänhet katoliker. Deras Gud skapade världen på sex dagar och på den sjunde vilade han. Den protestantiska Guden skapade också världen på sex dagar. På den sjunde byggde han en sommarstuga. Eller en gillestuga. Tvättade bilen, målade staketet, tapetserade om, installerade en köksfläkt. Och han skapade mannen till sin avbild.

Dåligt samvete- och inte

2009-02-09T08:38:00.002+01:00

Som kvinna och framförallt som mamma har man alltid dåligt samvete. Dåligt samvete för att man inte är med barnen, dåligt samvete för att man inte är på jobbet, osv. En sak som jag faktiskt INTE har dåligt samvete över är att jag alltid har barnen på skolan under alla lov. Ja, alltså, på sommarlovet är de ju lediga. Dels för att skolan stänger och dels för att de har världens bästa morföräldrar som har dem på landet hela sommaren. Och på jul brukar de vara lediga mellan jul och trettondan. Vad jag tänkte på var det där andra loven, höstlov, påsklov... och som nu sportlov. Vi åker aldrig skidor eller tar en vecka på Kanarieöarna under dessa lov. Men jag har faktiskt inte dåligt samvete ändå. Kanske beror det på att det inte är så mycket att göra åt. Jag har faktiskt inte råd med en vecka i fjällen (som om jag skulle haft lust!). Inte kan jag ha dåligt samvete för min ekonomi, eller? Fast det är det säkert väldigt många människor som har, förstås. En annan anledning är att Axel älskar fritis. Han var överlycklig idag när an insåg att det var sportlov och han skulle få leka och spela dator på fritis hela dagen. För honom var det inget negativt att vara kvar i skolan när skolan var stängd, tvärtom. Och sist men inte minst, mina barn har faktiskt varit i Chile flera gånger. Ett halvår i Chile slår en vecka i fjällen, alla gånger! Och på påsklovet ska vi faktiskt åka skidor...

4-åring bortskänkes

2009-02-06T09:06:00.002+01:00

Är det någon som vill ha en 4-årig pojke? Han är liten,knubbig och söt men bråkar om precis ALLTING. Det värsta är att inget biter på honom. Man kan säga precis vad som helst till honom men han bryr sig inte om något. Det finns inget man kan hota eller muta med som gör att han går snabbare eller klär på sig eller äter upp sin mat eller vad som nu är problemet. Det enda som funkar är att skicka storebror på honom men det känns inte allt för bra att vara beroende av en 7-åring för att kunna handskas med sitt barn. I morse skulle han inte gå upp, inte klä på sig och inte äta sin risgrynsgröt (för varm!) som jag lagat eftersom det är hans favorit. När vi väl kom i väg en ½ timme försenade gick han och sparkade på snön istället för att gå fast jag och storebrosan var ett kvarter framför. Jag var så arg så jag grät. Och sparkade på en parkeringsautomat. Sen hotade jag med att han skulle få flytta hem till sin pappa. Då gick han. Hur lågt kan man sjunka?

Blogga

2009-02-04T13:38:00.002+01:00

Jag tänkte att jag skulle komma igång med det här med bloggandet igen efter denna långa torka men det går så där. Jag tänker helt enkelt inga intressanta tankar. Och det händer inte något spännande i mitt liv som jag kan skriva om heller. Så det är väl lika bra att låta bli. Den som inte har något att säga ska vara tyst. Men så är det ju inte längre med alla bloggar där alla människor kan ventilera allt de tänkt och inte tänkt. Fördelen är ju att man inte måste läsa.

Äventyr?

2009-02-02T09:28:00.002+01:00

Finns inte så mycket äventyr i våra liv just nu är jag rädd. Det mesta är grått och kallt. Och förkylt. Vi har legat hemma hela veckan och snörvlat, hostat, nyst och svettas. Egentligen är ingen av oss frisk än men man kan ju inte stanna hemma hur länge som helst. Hostan river i bröstet och gör en alldeles utmattat. Inte roligt alls. Så februari har inte börjat så mycket bättre än januari. Svinkallt är det också. Soligt dock vilken ger ett visst hopp om livet. Bättre än så är det inte just nu.

Man måste väl skriva nåt

2009-01-13T12:29:00.002+01:00

Nu när det är nytt år och allting. Ser så tråkigt ut med inga inlägg under 2009 utan allt under förra året. Men vad ska man skriva??? Det är januari. Det är grått. Det är trist. Det är fattigt.

Gott Nytt År!

2008-12-30T15:22:00.002+01:00

GOD JUL

2008-12-23T16:06:00.008+01:00

FRÅN OSS ALLA TILL ER ALLA;

EN RIKTIGT GOD JUL!

Julmys

2008-12-22T14:24:00.002+01:00

Vi har klätt granen. Det blev så fint. Ska försöka lägga upp en bild i morgon. En stor kungsgran, 150 cm i diameter, som vi klätt i guld, brons och rött. Jättefint! Det krävdes att vi (läs Patricio) möblerade om hela vardagsrummet (soffan är det enda som står kvar där den stod) för att få plats med granen men det var det värt.

Nu är (nästan) alla julklappar inslagna. Skinkan är i stort sett uppäten och knäcken är slut liksom knäckformarna. I morgon blir det julbord hemma hos min arbetskamrat Joachim.

Vuxenkväll

2008-12-19T08:37:00.004+01:00

Igår var pojkarna hemma hos mina föräldrar så jag och P hade lite tid att vara vuxna. Först jobbade jag till efter 5, något som normalt inte händer och sen strosade vi lite i affärer, köpte krokar på Lagerhaus, lämnade tillbaka böcker på Stadsbiblioteket och köpte några flaskor vin på Systemet. Sen åkte vi till vår favoritpizzeria, Götas på Mariaplan, och åt Göteborgs godaste pizza i värmen från stenugnen. Hela stället luktade ved och det kändes mysigt och hemtrevligt. Inte särskilt märkvärdigt men ljuvligt med en kväll i lugn och ro ibland. Tack Mamma och Pappa!

Lugn jul

2008-12-18T15:19:00.004+01:00

Till skillnad från tidigare år (det finns inlägg, det är bara att läsa) är jag i år totalt anti-stressad vad det gäller jul. Jag hängde upp julgardiner för ett tag sen, satte upp adventljusen långt innan advent och har slängt fram lite röda dukar och några blommor. That´s it! Och det räcker. Det är mysigt och juligt och alldeles lagom. !:a advent bakade vi lussekatter, nån dag innan gjorde vi pepparkakor och knäck har vi gjort i två omgångar. Allt i stort sett uppätet. På kvällarna dricker vi Cola de Mono, kanske med en pepparkaka eller nåt till, för att komma i julstämning. Nåja, stämning kommer vi i alla fall. Julkorten är inskickade, har man tur är de väl framkallade innan jul, annars får ni vänta till mellandagarna. C´est la vie! Eller vad det heter. Idag har jag undervisat i franska. Men jag kan väl inte någon franska tänker du. Och det är helt rätt! Jag kan ingen franska alls även om jag kan förstå skriven franska rätt bra. Nåja, allt går att lösa som Patricio säger.

Hursomhelst, jul blir det ändå vare sig jag hetsar upp mig eller mår bra. Mamma har köpt en gran till oss, på lördag ska den levereras. Vi klär väl den med barnen på söndag eller måndag eller så. På lördag ska vi åka till Ullared och förhoppningsvis inhandla återstående julklappar. Vi ska inte köpa så mycket i år.

Ha en riktigt

SKÖN JUL!!!

Fröken

2008-12-16T14:23:00.003+01:00

Förra veckan fick jag ju höra att jag inte var önskvärd på kontoret mer än 2 dagar i veckan. Så jag tog kontakt med min gamla arbetsgivare och hörde mig för om lärarvik. På fredagen sa chefen att jag i alla fall behövdes hela veckan här. Och i dag ringde Pedagogpoolen och frågade om jag ville vikariera i spanska på torsdag förmiddag. Och det kunde jag ju inte tacka nej till. Så nu är jag dubbelbokad. Men, men... känner att jag måste tacka ja till annat, litar inte på att det ska finnas jobb till mig här. Det ska bli kul att undervisa igen.

Rätt dag i år!!!

2008-12-15T08:58:00.002+01:00

Ett stort stort

GRATTIS

på födelsedagen

till Ingrid

som fyller ja, tja typ 23 idag.

Jobb sökes

2008-12-10T15:45:00.001+01:00

Jag har precis (inte oväntat) fått höra att jag för tillfället inte behövs på heltid på min arbetsplats. Någon som har några förslag på jobb till mig???

Tacksam

2008-12-10T09:37:00.002+01:00

I dag är jag tacksam för;

att jag kan se, det är som ett mirakel!
att jag lever här och nu
mina föräldrar
två friska barn
en snäll pojkvän
fantastiska vänner
ett välbetalt jobb
juletider
att jag är frisk
för mina släktingar
trevliga arbetskamrater

Aldrig i livet

2008-12-10T09:26:00.002+01:00

Sagt av Andy; Vi ska inte dö mamma, aldrig i livet!

GRATTIS

2008-12-10T09:26:00.001+01:00

Grattis på namnsdagen Malin!

Nya vanor

2008-12-05T09:17:00.002+01:00

Det är inte helt lätt att införliva en ny medlem i hushållet. Egentligen funkar allt jättebra, inga problem med barnen eller någonting. Men jag märker att jag är van att bo själv och göra allt själv. Jag hade en dröm om att allt skulle bli så mycket lättare och smidigare när man var två vuxna och det blir det säkert också så småningom men just nu känns det bara som om vi är två vuxna som gör en vuxens jobb. Som på morgonen, jag vill turas om att lämna barnen så en kan komma i tid till jobbet men just nu lämnar vi dem båda två. Och att komma upp på morgonen är ännu värre än vanligt. Jag är aldrig säkert snabb upp ur sängen, Patricio är ännu värre och när man har någon att kramas med i sängen på morgonen så blir det ju inte direkt lättare att komma upp. Tur att barnen kommer in och bökar på morgonen. Och så ska man äta frukost ihop. Och dricka kaffe.Trevligt men det tar tid. Och så kommer dessutom Julkalendern och förstår mina morgonrutiner helt.

Kvällarna är inte heller helt smidiga, jag vill plocka undan allt och städa, Patricio vill mysa i soffan. Jag hoppar upp varje reklampaus för att packa gympakläder, plocka ur diskmaskinen, hänga fram kläder etc. Kanske inte jätteromantiskt. Patricio är jättesnäll och vill gärna hjälpa till med allt men då han inte vet vad som ska göras så gör jag det ändå. Och så är han ju gäst och ska inte behöva hjälpa till. Men det kommer ju bli ohållbart i längden så det är väl lika bra att jag börjar peka med hela handen och tala om vad som ska göras.

Fast vissa saker är ju VÄLDIGT bra också. Som att han kan hämta tvätten. Och att det kommit upp en gardinstång i pojkarnas rum så jag kunde hänga upp julgardinerna och att deras kläshängare kommit upp. Samt att han kan lämna barnen på morgonen så jag och Tanya kan gå och simma. Tålamod!

Julstad Göteborg

2008-12-04T11:11:00.006+01:00

http://www.goteborg.com/flash-af/julstaden2007/index.html

Malin har bett mig lägga in information om Julaktiviteter i Göteborg så här kommer länken:

http://www.goteborg.com/templates/Page.aspx?id=7791

http://www.goteborg.com/default.aspx?id=59

På fredag klockan 17.45 är det invigning av Julstad Göteborg 2008. Fackeltåg går från Gustav Adolfs Torg till Götaplatsen där Göran Johansson håller tal (han brukar inte bli så långrandig) och ljusen längst Avenyn tänds upp. Sen visas julfilm på Konstmuseets fasadI Bältesspännarparken kan man åka skridskor och lyssna till den sjungande julgranen.

Jag kommer att vara där på fredag med hela stora familjen så om nån vill hänga på så är ni välkomna! Reservation för ösregn och hosta.

I dag är jag glad för...

2008-12-03T15:45:00.002+01:00

... att jag ska träffa My och Malin
... att min mamma är snäll och passar Axel och Andy
...att Patricio är här!!!
... att Patricio kanske ska börja spela fotboll så han får lite eget liv här
... att Patricio redan fått jobb här
... att det är så fint med alla julljusen
... att Axel är frisk efter att ha varit hostig och dan
... att den "Cola de Mono" som jag gjorde häromdagen blev så god
... och att lussekatterna jag bakade på samma gång blev så bra
... att jag har så trevliga arbetskamrater
... att vi åt så god lunch
... att jag har världens sötaste och goaste barn!

Mätt

2008-12-03T13:52:00.003+01:00

Aida, Tanya, Patricio och jag har varit och ätit underbart god thailändsk mat. Det var buffé och jag är så mätt att jag tror jag ska sprängas.

Man får vad man förtjänar

2008-12-01T15:49:00.003+01:00

Naturligtvis blev mina barn sjuka. Så nu har jag varit hemma och VAB:at i tre dagar. Och idag fick min snälla mamma ta VAB med Andy som övertagit Axels hosta. Och jag är hur förkyld som helst.

Slingor

2008-11-25T13:10:00.002+01:00

I morgon ska jag gå till Karro och göra slingor. Det är på tiden! Jag ser ut som en omvänd taxi med svart tak och gula väggar. Ett tag hade jag en tanke på något annan färg (läs brunt) men Åsa intygade mig om att jag snabbt skulle tröttna på detta så nu får det bli blonda slingor ändå. För det är som Åsa säger, även om du ÄR snyggare i något annat som TRIVS du bättre när det är ljust. Och så är det nog.

Ont i magen

2008-11-24T11:39:00.004+01:00

Ett annat ställe där jag hänger fast jag inte borde är Bröllopstorget (Nu var det sagt. Det var väl inte så farligt) Och, NEJ!, jag planerar verkligen inte bröllop. Det diskuteras en hel del annat också, som relationer och familjerätt. Jag är duktig på familjerätt men jobbar inte med det alls så det kan vara kul att svara på frågor om arv, uppehållstillstånd, äktenskapsförord m.m.

Alla som ska gifta sig låter som om de planerar Nobelfesten. Jag får ont i magen bara av att läsa. Det ska vara speciella såpbubblor, pussklockor och presenter till gästerna. Tre-rätters och chokladfontäner och Gud vet vad! För att inte tala om sällskapslekarna och bildspelen och de 7-sida inbjudningskorten som dessutom kompletteras av en hemsida. Har dessa människor inget annat att ägna sig åt? (Har inte JAG något annat att ägna mig åt som faktiskt läser detta dravel...) Tänk vilken insats de skulle kunna göra i Mellan Östern! Nu vet jag varför kvinnor är underrepresenterade i toppen, det lägger sin energi på att planera bröllop istället. Och sällskapslekar, don´t get me started! Jag AVSKYR sällskapslekar. Någon skulle låta folk rita av varandra utan att få titta på pappret. Resten ska ha frågesporter och tvingas gå runt och ta reda på saker om varandra. Vuxna människor! Jag hoppas att jag aldrig blir bjudna på dessa bröllop. Alla som vill sticka till Las Vegas, ni har min fulla välsignelse! Jag ska inte gnälla ens lite grann för att jag inte blev bjuden.

Morgonstund har guld i mun...

2008-11-24T08:11:00.002+01:00

Lämnar barnen på skolan tjugo i åtta, Axel ska på utflykt. Promenerar genom ett kallt och vintervackert Göteborg. I Victoriapassagen är det julstämning och det luktar ljuvligt från ett café. På jobbet serverar Lars nybryggt kaffe, jag unnar mig en pepparkaka till. Livet är inte så illa ändå.

Ärligt talat

2008-11-20T14:41:00.002+01:00

Ang. att VAB:a och så... Jag tycker inte det är så himla roligt att jobba. Jag är mycket hellre hemma med mina (sjuka) barn.

Gulliga ungar

2008-11-20T13:25:00.002+01:00

I går var mina vänner Malin och My hemma och såg på Grey´s Anatomy. Det har nästan blivit tradition. Som alltid hade vi trevligt, skrattade och fick verkligen prata av oss.

Men vad jag tänkte berätta var om hur gulliga mina barn kan vara när de vill. Medan jag fixade det sista med maten så dukade de i vardagsrummet med underlägg, fina tallrikarna, vinglas, bestick och servetter. Helt utan hjälp. Dessutom tände de levande ljus.

Efter att de tackat för maten och fått tillåtelse att spela dator i en halvtimme så gick de in på sitt rum och stängde om sig. Efter en halvtimme tog de på sig pyjamas, borstade tänderna och gick och la sig. Vissa dagar känner man sig inte helt misslyckad som förälder.

Nu blir jag ledsen (Familjeliv igen)

2008-11-19T11:41:00.002+01:00

Jag vet att jag ska hålla mig borta från Familjeliv men det är svårt. Läser ett inlägg skrivet av en kvinna som har tre barn sedan tidigare. Hennes nya kille gör inget hemma och absolut inget med barnen. Han verkar överhuvudtaget inte att vara mycket att hänga i granen. Och visst, sådana finns det gott om.

Vad som gör mig ledsen är andras (anonyma) reaktioner på det hon skriver. Alla tycker att det är en självklarhet att hon ska stanna hemma med barnen när de är sjuka. För de är ju hennes barn. Bara jag verkar tänka att man hjälps åt i en familj. Om man har valt att leva ihop med någon så har man väl också valt att leva ihop med denna persons barn och då också tagit på sig en del ansvar? Eller? Jag menar inte att man måste gå in i en föräldraroll till sina bonusbarn men som vuxen har man ett ansvar emot barn. Alla barn. Som jag ser det så hjälps man åt i en familj och den som har möjlighet att göra något gör det. Den som slutar tidigast hämtar barnen, tex Och den som kan vara hemma med ett sjukt barn är det. Punkt. Oavsett om bara en är den biologiska föräldern så är ju alla del av samma familj och den familjen kan inte fungera om man är uppdelade i olika enheter. En familj är inte ett AB där olika kretsar har olika uppsägningturordningar. Ska man vara en familj så ska man vara det. Annars är det bättre att låta bli. Ni anar inte hur mycket jag önskade att min lilla bonusdotter fick bo hos oss. Jag hade gärna tagit varenda VAB-dag!

Jag kan se

2008-11-18T09:24:00.002+01:00

Jag kan se. Ännu inte perfekt och jag klarar inte av ljuset så jag har enorma svarta solglasögon på mig på kontoret. Men ändå! Operationen i torsdags gick jättebra, kändes inte alls. Däremot var lördagen och söndagen jobbiga. Och i går fick jag stanna hemma från jobbet.

Tusen miljoner tack alla ni som har hjälpt mig, ringt och messat!!!

Ögonoperation

2008-11-12T15:55:00.003+01:00

I morgon klockan 10.00 ska jag opereras mot närsynthet med en metod som heter M-ELSA. Efter 2-3 timmar ska jag få gå hem, själva behandlingen lär inte ta många sekunder. När jag kommer hem ska jag sova ett par timmar men ni får gärna ringa mig fram emot kvällen för att fråga hur det gick. Rapporterar så snart som möjligt, dock tidigast måndag eller genom ombud.

Glass eller blöjor?

2008-11-12T12:21:00.002+01:00

På familjeliv (www.familjeliv.se) ställde någon frågan; Vad föredrar du att dagis bjuder på, glass på fredagar eller gratis blöjor. Här är mitt svar:

"Jag tycker inte att förskola och skola ska servera socker till barn. Vill någon bjuda på glass när de fyller år tycker jag dock det är okej, gör själv när barnen fyller år. Det blir tillräckligt med socker på helgerna utan att förskolan dessutom ska proppa i barnen det på fredagar.

Jag betalar gärna blöjor själv också (fast mina barn har slutat) så att förskolans resurser kan gå till personal, utflykter och bra mat. Dessutom kanske det motiverar föräldrarna att få sina barn torra tidigare.Som svar på frågan svarar jag Gratis blöjor, men hade alternativet annat (Kultur t.ex.) funnits med hade jag valt det".

Känner mig lite bitsk idag, PMS kanske? Men denna fråga gjorde mig lite upprörd. Förskolor och skolor får ju inte ta betalt av föräldrarna för utflykter etc. så det finns aldrig tillräckligt med pengar för teaterbesök eller skolresor. Att i ett sådant läge välja att köpa blöjor till barnen för de knappa resurserna är ju helt idiotiskt. Dessutom vill inte jag betala för blöjor till någon unge som inte är torr vid 3-års ålder, det får ju föräldrarna bekosta. Som sagt, lite grinig idag.

Oväntat besked

2008-11-11T10:13:00.003+01:00

I torsdags så fick jag besked från Migrationsverket att beslut om Patricios uppehållstillstånd inte kommer att fattas förrän i mars. Så vi beslöt att han skulle komma till Sverige i tre månader i väntan på beslutet. Så när jag kom hem igår och hittade ett tjockt kuvert med Migrationsverkets logga på så reagerade jag inte särskilt. De har väl dokumenterat korten och skickar nu tillbaka dem , tänkte jag. Men under detta låg ett annat tunt kuvert från Migrationsverkets Tillståndsenhet. Jag tänkte att det rörde min förfrågan om huruvida Patricio kunde vara i Sverige medan han väntade på beslut, eller ett konstaterande att de tagit del av bilderna eller något sådant. Men det var beslutet! I torsdags beviljades Patricio svenskt uppehålls- och arbetstillstånd i två år. På samma dag och av samma man som "garanterade" att det skulle ta sex månader.

P.S. Nu har jag pratat med resebyrån, mot en avgift på cirka 880 kronor så går det att boka om hemresan så att han inte behöver åka hem precis när han har påbörjat svenskastudier utan kan åka hemm under sommaren istället. Hurra!

Helg i sockrets tecken

2008-11-10T11:45:00.002+01:00

Vi har varit på landet i helgen. Barnen har INTE varit roliga. Inte djävliga men jobbiga, stissiga, ofokuserade, inte lyssnat. Först tänkte jag att det var för många vuxna som pratade och tjatade och svårt för dem att veta vem som bestämmer när både mamma, mormor och morfar är på plats. För så här brukar det bli när vi är med mina föräldrar. Men sen slog det mig i går kväll. Det är ju kosten! När de är hemma hos mig så äter de inte GI-mat (faktiskt inte!) men ganska GI-inspererat. Även om de äter potatis m.m. så har vi i regel fullkornspasta istället för vit, dinkelmjöl i pannkakorna, samt morot, äpple och kanel, och mycket grönsaker. Dessutom äter de sällan bröd och dricker mjöl till maten. I helgen blev det juice och saft till maten, vita pannkakor, hönekaka, potatis, vitt ris, godis, glass, tårta och dricka. Inte konstigt att de gick i taket och att det var bråk och gråt. Jag tog ett snack med dem i går kväll, när sockerkicken hade gått över, och förklarade varför de blivit som de blivit i helgen (de var inte glada åt sitt eget beteende) och bad om ursäkt.

Så var det fredag igen

2008-11-07T14:03:00.004+01:00

Den här veckan har gått fort trots att det varit sega dagar på jobbet. Nu slutar jag om en timme och härdar bara ut det sista, har inget att göra som jag kommer på. Chefen är bortrest och har så varit hela så jag har kommit i kapp med det mesta. Nu ska vi ha en lugn skön familjehelg. Fars dag på söndag, min påhittiga lillasyster var snäll nog att ge mig ett presenttips. På söndag eftermiddag ska vi hem till henne på middag eller kvällsmat.

Nu närmar det sig jul och jag ser jättemycket fram emot det. Jag och Åsa pratade advent igår och vi hade samma tantiga längtan efter rutiga gardiner, lantlig känsla och mys, mys, mys. Inventerade adventsutbudet på vinden i går och konstaterade att jag behövde köpa en adventsstjärna till vardagsrummet. De i guld och silver jag hade kändes plötsligt väldigt ute, inte alls lantliga och mysiga. Vill ha en vit, stor stjärna.Den här är också fin om man vill ha en ljusstake, jag har bara en, en grå från Åhlens som heter ANNA.

I dag är jag glad för...

2008-11-04T12:39:00.003+01:00

att jag klarade min hemtenta i spanska och nu har gjort klart kursen
att jag ska simma med Tanya i morgon
att chefen inte är på kontoret
att det i alla fall inte regnar
att jag ska ha lunch nu
att det inte är så mycket tvätt att tvätta i kväll
att jag har mycket att göra på jobbet
att jag var på söndagsmiddag hos mamma och pappa i söndags (nähä?)
att jag fick träffa Linda och hennes familj i söndags
att Malin och My kommer och hälsar på på torsdag
att jag ska operera mina ögon nästa vecka
att jag färgat ögonfransar och bryn
att jag har underbara barn, en fantastisk pojkvän, ljuvliga vänner och världens bästa familj!

Nyår hos Jakobssons igen, tack!

2008-11-03T13:42:00.003+01:00

Häromdagen så pratade jag med min kompis My i telefon. My är jättegullig. Hon är också 23 år och har inga barn. Vi kom att prata om nyårsfirande och planerna inför nyår. Det hade varit trevligt att hitta på något, konstaterade vi. My tyckte att vi kunde höra med den tredje i vår trio, Malin, och dennas sambo för "att samla ihop vänner från alla tre så att vi kunde bli ett gäng".

Det var först efter att vi hade lagt på som jag insåg att min uppfattning om en lyckad nyårsafton var milvis ifrån Mys uppfattning. Så här var det sist vi var på fest tillsammans: http://annaomallt.blogspot.com/2008/10/jag-en-tant.html (om någon kan förklara för mig hur man gör för att slippa ha hela adressen i bloggen och bara ha ett klickbart ord så vore jag tacksam. Åldern, ni vet...) Min uppfattning om en trevlig nyår är; några goda vänner (typ 5-7), lite god mat, kanske lite snittar, ost, lyxig choklad, vin. Förhoppningsvis somnar barnen och man hinner både prata och dansa. Med reservation för att jag är helt ute och cyklar så tror jag att hennes uppfattning om en trevlig nyår går ut på massa folk, massa sprit och svinhög musik.

Dagen efter träffade jag Linda. Vi diskuterade möjligheten att fira nyår ihop igen för tredje (det är väl inte fjärde?) gången. I deras radhus med fem barn varav den minsta är nyfödd. Låter underbart!

Antingen och

2008-11-03T13:18:00.002+01:00

Jag funderade lite på mitt ständiga motto "antingen och" och det fick mig att tänka på ett bra tips för en sund kost, man kan äta allt, men inte alltid och inte hur mycket som helst. På samma sak är det med livet, man kan göra allt men inte alltid och inte i hur stora mängder som helst. Det handlar inte inte om "båda och", man kan inte köra på i 180 inom alla delar av livet. Man kan inte vara både stjärnmäklare, världens bästa mamma och doktorand i fysik. Antingen som satsar man på en sak eller så plockar man russinen ur kakan. Att äta alla tre kakorna är inte bara dumt utan också farligt för hälsan.

En gång i tiden var jag sambo och bara sambo. Det var heminredning, matlagning, parmiddagar och Sköna hem i långa rader. Årsdagar och månadsdagar och Gud vet allt! Presenter och rosor och romantik och gulligull. Anna försvann någonstans i allt det där pariga. Efter det tog slut ville jag inte ha en enda parmiddag, läsa en enda inredningstidning eller fira en enda årsdag igen.

Så träffade jag ex-mannen som inte någonsin uppmärksamt en enda bröllopsdag eller liknande. Knappt heller min födelsedag.

Så lärdomen är väl helt enkelt att lagom är bäst. Att man inte ska tappa bort sig själv i en relation eller i sin föräldra- eller yrkesroll. Att man alltid ska ta sig tid med vänner och göra sådant man tycker om och inte bara vara sambo, mamma eller sitt jobb. Men som mamma kan man inte tacka jag till allt roligt och ska man lyckas med sitt jobb så kan man inte stanna uppe och festa hela nätterna eller hämta barnen klockan 3 varje dag. Ibland måste man avstå också från russinen. För även om man skulle föredra att strunta helt i kakan och bara koncentrera sig på russinen (eller chokladlinserna, mycket godare!) så funkar ju inte livet riktigt så. Livet är som en buffé och jag föredrar att äta lite av allt istället för mycket av en sak. En gyllene medelväg.

Rapport från helgen

2008-11-03T12:18:00.005+01:00

I fredags åkte vi till IKEA med vår snälla mamma/mormor. Jag köpte en ny lampa till köket eftersom det var fruktansvärt pinsamt med nakna glödlampor i taket på Andys 4-års kalas förra lördagen. Särskilt med tanke på att barnen går i snobbig privatskola och alla föräldrar är svinrika. Som tur var var det i alla fall bara två sådana där.

Så blev det gardiner också;

de vita gardinerna som Ingrids så snällt lånat mig kändes väl somriga i november. Och så har jag blivit lite chilensk också så jag tycker att det kan vara skönt att dra för gardinerna på kvällen.

IKEA är så bra, lekrum till barnen, lekrum (butiken) till kvinnorna och middag till alla. Saknas bara en storbildstv med sport till männen.

Lördagen blev slapp. Vi städade och jag skruvade ner en hylla i köket för att det skulle bli snyggare med den nya lampan som jag hoppas min pappa kommer att sätta upp inom kort (han har lovat att göra det under november). Sen veckohandlade vi och bakade cockies samt gick till lekplatsen en stund i mörkret och kylan efter att ha missat det fina vädret under dagen.

Söndagen blev desto hektiskare. Först bar jag upp balkongmöbler m.m. på vintern, sen köpte vi present till Elsa med Isidoras och Andys favorit Hello Kitty på. Efter inköpen gick vi på McDonalds och sen på bio och såg på Lilla Spöket Laban. 6 kortfilmer, totalt 45 minuter, väldigt lagom för en liten 4-åring. Klockan 5 var vi bjudna på söndagsmiddag hos mamma och pappa, kyckling med potatis/ris, stekta grönsaker m.m. Jättegott och trevligt! Sen hem till Linda och Kristoffer och träffa dem samt Måns, Vide och lilla Elsa. Så söt! Man blir lite sugen...

Tystnad, tack?

2008-11-03T09:11:00.002+01:00

I dag när jag åkte in mot stan med barnen och min pappa så hörde vi på nyheterna att många klagade över ljudet från nån Skateboardpark. Så nu skulle visst den här parkenåtgärdas så att folk kunde få det tyst i sina lägenheter. Men hallå?! Hur mycket kan det låta när folk åker skateboard egentligen? Och är det så farligt att påminnas om att det finns andra människor i världen? Hela landet är ju så tyst och tomt så det ekar. Bygg fler skateboardramper och lekplatser och parker! Bygg fler bostäder och samlingsplatser! Låt oss höra barnens skratt och ungdomarnas skrän! Låt oss känna att vi inte är ensamma. Det är väl jätteroligt att skateboardparken används? Och de som åker skateboard har ju i alla fall inte tid att sno mobiltelefoner eller råna pensionärer. Låt oss glädjas över att det bor fler än vi i staden! Annars kanske man inte ska bo i centrala Göteborg? Tyst blir det ändå tids nog.

Vad är lycka?

2008-10-31T11:12:00.000+01:00

Jag är periodare. Och då snackar vi inte alkohol utan tankar. När jag börjar fundera på något så snöar jag in mig helt på det temat. Det kan vara "passion eller glass i sängen", barn, GI, bröllop eller lycka som just nu. Om ni tycker att det blir tjatigt så kan jag glädja er med att det i alla fall snart går över. När jag gifte mig gjorde mina mostrar och min kusin Viktor en sketch som handlade om att jag hade "Svårt-att-stanna-sjukan". Och det fick de ju rätt i.

Lycka, ja. Vad är lycka? Vad är lycka för dig? Är lycka bara de enstaka sekunderna och dagarna när det kittlar i magen; första kyssen, ett barns födelsedag, perfektion?

För mig är lycka när allt flyter på. Dagar, timmar eller minuter när man är tillfreds. Nöjd låter så tråkigt eftersom man får tanken att man nöjer sig, att det är okej, "det går väl an". Tillfreds däremot är ett ljuvligt ord i mina öron. Det handlar om att njuta av nuet, om att det inte finns någon annanstans eller någon annan tid där man måste eller skulle vilja vara. Flyt. Om att det funkar. Inget dåligt samvete, ingen stress, bara känslan av att vara. Det kan inträffa på golvet i barnens rum när man bygger lego, över grönsaksskärandet eller i goda vänners lag. Det är de stunderna jag vill ha fler av. Stunderna då vi njuter av nuet och av att finnas till.

Antingen och!

2008-10-31T08:48:00.001+01:00

I dag har jag gått till jobbet och var ändå (nåja, nästan) på plats klockan 8. Måste erkänna att jag känner mig rätt nöjd med mig själv, och det är ju också en form av lycka. I eftermiddag ska jag simma. Och bada bubbelpool. Superskönt!

Bjud aldrig en pumpa på alkohol

2008-10-31T08:45:00.002+01:00

Lycklig eller lyckad

2008-10-30T11:53:00.000+01:00

Jag gick till jobbet idag - det är lycka. Hade jag istället valt att ta spårvagnen så hade jag kommit till jobbet klockan 8 -det är att vara lyckad. Då kan man ju se det som om jag hade gått upp tidigare och gått hemifrån 7.20 så hade jag varit både lycklig och lyckad. Men jag är väldigt trött på morgonen. Jag var pigg en stund runt 5.30 och funderade på att skriva på min uppsats en timme/alt. gå tidigt till jobbet. Sen somnade jag om. Men bortsett från det så hade det kanske gått att välja både lycklig och lyckad just denna morgon. I livet i allmänhet tror jag dock inte att det är så.

Ofta tror jag att man måste välja mellan att vara lycklig och att vara lyckad. Att vara lycklig är att ta hänsyn till sina egna önskemål. Att vara lyckad handlar om att ta alltför mycket hänsyn till vad andra tycker och tänker om en. Lycka handlar om det inre medan lyckad handlar om den bild andra har av en. Oavsett om man väljer att vara lyckad eller lycklig så tror jag att man måste välja bort saker. Min filosofi har alltid varit "antingen och" men det håller inte i längden. I alla fall inte om man ser det som att man ska göra allt. Jag menar dock snarare att man inte behöver vara bara en sak. Man kan vara både mamma och student, gilla både naturen och storstaden t.ex. Man behöver inte passa in i ett fack.

Men man måste nog välja bort en del saker. Jag måste försöka välja bort stress. Jag har alltid sett mig själv, och uppfattats av andra, som mycket stresstålig. Det är inte sant. Sanningen är att jag undviker stress därför att jag inte kan hantera det. Jag har ingen naturlig stress och klarar därför inte av yttre stress. Det är därför jag inte gillar att köra bil, undviker att gå på restaurang etc. med mina barn och får hjärtklappning om jag tvingas vistas i Nordstan andra tider än 10-14 måndag till fredag. Alla saker som gör mig lycklig är saker som är totalt befriade från stress och innebär att jag har gott om tid. Som att dricka kaffe i solen. Eller att promenera till jobbet.

Saker som gör mig olycklig; stress, trängsel, att se alla trötta människor som åker spårvagn på eftermiddagarna, sockerhöga barn, barn med spring i benet instängda i en lägenhet, kyla och mörker.

Och en halvtimmes promenad på morgonen ger mig mer lycka än vad en extra 50 lapp i plånboken gör. Oavsett vad jag spenderar den på. (Skulle väl vara sushi undantaget då =))

Happy Halloween!

2008-10-30T11:19:00.002+01:00

Happy Halloween!! You've been Mooned!!
One rule to this game.... You can NOT get someone who has already gotten you! Now... go out there and get as many people as you can, before they get you! I got you first! and you can't get me back! Nanee - Nanee - Nanee! (hehe) We do not stop playing because we grow old; we grow old because we stop playing. Never Be The First To Get Old!!!!!

Det är som vanligt just nu

2008-10-29T09:58:00.002+01:00

dvs. lite mycket. Ett nytt utkast av uppsatsen ska in i morgon, en hemtenta i spansk fonologi ska in på måndag, jag försöker jobba heltid, enorma mängder tvätt i går, lägenheten städar ju inte sig själv direkt. Som tur är så ställer mina snälla föräldrar upp till 100 %. I dag ska barnen gå med dem på "Ugglejakt" och jag vara hemma och skriva uppsats hela kvällen och i morgon ska de också (!) passa dem på kvällen så att jag och Sara kan hälsa på Claire och se på ljusen i Alingsås.

Desperate Housewives II

2008-10-24T14:42:00.002+02:00

Efter att ha kollat 5:ans hemsida kan jag konstatera att Aida och Åsa har rätt, i nästa avsnitt har vi flyttats 5 år framåt i tiden. Och angående Susans nye, det är inte så lätt när man är ansiktsblind, man hänger inte riktigt med i alla vändningar när man inte känner igen folk. Det är därför jag aldrig kan se thrillers, fattar inte vem som är vem...

Trevlig helg!

Avklarat

2008-10-23T10:09:00.003+02:00

I går var jag bjuden på middag i tre goda vänners lag. Samtalet kom att handla om barn. Jag var den enda av oss som hade barn. Två stycken uttryckte att det var lika bra att skaffa barn gjort för att "ha det avklarat". Ett av argumenten var att arbetsgivaren ändå inte räknade med en småbarnsmamma som alltid VAB:ar och tar för givet att hon snart ska vara ledig igen så då kan man ju lika gärna vara det, typ. Jag orkar inte ens ödsla tid på detta utan konstaterar bara att sexistiska chefer finns överallt och att man skjuter sig i foten om man gör som de förväntar sig.

Nej, vad jag tänkte ta upp var det där om "att få det avklarat". Som att barn och de "jobbiga" småbarnsåren är något som man vill få överstökat. Om man känner så kanske man ska fundera ett varv till innan man försöker få barn. Ja, det är jobbigt att ha barn. Och ja, sömnen blir lidande. Jag tror dock inte att det blir lättare av att försöka ta "allt jobbigt" på en gång. I mina öron låter det som att det skulle vara lika bra att ta cancer, mässlingen och en rejäl magsjuka på en gång. Det blir ju inte lättare att ta vakennätter när man har en tvååring som ska aktiveras nästa morgon. För har man bara en bebis så kan man faktiskt sova när bebisen sover, oavsett om det är på kvällen, natten eller dagen. Har man fler små barn försvinner den möjligheten.

Men vad jag framförallt reagerar på är att man tar för givet att det ska vara jobbigt att ha barn. Vilket det naturligtvis är, men det är ju inte det man ska fokusera på. Vad man bör tänka på är väl istället hur man ska kunna njuta mest av sina barn. Hur man får ut det bästa av barnens barndom både för sig själv och för barnet. Hur man på bästa ekonomiska och tidsmässiga sätt kan njuta av sina barn och ge dem den tid de behöver. Det finns naturligtvis inga mallar och ingen familj är den andra lik. Alla måste göra sin egen avvägning mellan att ha tid för barnet och barnets glädje av syskon i nära ålder tex Jag har "valt" (*gapflabb*) att ha ganska långt mellan mina barn för att ha haft tid med dem innan nästa kommer och kunna ha ett mer självständigt barn när man fått en bebis att ta hand om. Men, som sagt, det är en avvägning som man får göra med hur tätt man vill att barnen ska ha till sina syskon, inte minst som vuxna.

Det här blev långt och babbligt. Vad jag ville ha sagt är; småbarnsåren är en tid man ska njuta av, inget man ska få avklarat.

10 ställen där jag hellre skulle vara just nu

2008-10-22T16:27:00.003+02:00

Ingen inbördes rangordning:

Chile
Västindien
Kuba
Dominikanska republiken
Bali
Bahamas
Hawaii
Jamaica
Mexico
Vietnam

Desperate Housewives

2008-10-22T08:41:00.003+02:00

Nej jag pratar inte om mig själv utan om programmet. Vad var det för slut? Berätta allt som kommer att hända de närmaste 5 åren! Kommer det inga fler avsnitt nu? Vad var det för en man Susan var med? Ska man fortsätta titta fast man vet hur det kommer gå? Det här är allvarliga grejer!

Stolt och nöjd

2008-10-21T09:13:00.004+02:00

Jag har haft en ganska jobbig peiod med min 4-åriga son. På morgonarna lyssnade han över huvud taget inte om jag inte skrek åt honom och i regel krävdes det att jag också höll fast honom och skakade honom för att få någon reaktion. Och den enda reaktionen som kom var naturligtvis att han började gråta. Inte klädde han på sig inte. Och så var den dagen också förstörd. Kvällarna gick alltid bra, klockan 8 var han i säng utan större protester. Hämtningen från förskolan var värre.

En morgon satt jag på golvet och storbölade. Det var inte en sådan mamma jag ville vara. Jag klarar inte det här, tänkte jag. Jag behöver hjälp. Så här kan vi inte ha det. På kvällen pratade jag med Åsa som lyssnade utan att fördöma. Hon berättade att hon kände en kvinna som ringt BVC psykologen för att be om hjälp. Och så sa hon att 3-4 ja, till om med 5-åringar i regel inte klär på sig själva på morgonen. Att Axel gjorde det har alltid fått mig att anta att alla barn gör det. Då kände jag att faktiskt hade verktygen. Att jag visste vad en psykolog eller Dr. Phil skulle råda mig till i detta läget. Jag insåg också att problemet faktiskt låg hos mig och inte hos honom. Att det var jag som genom att stressa och skrika fick honom att stänga av.

Så jag beslöt mig för att sluta skrika. Andy är väldigt trött på morgonen så numera så väcker jag honom men låter honom ligga kvar i sängen så länge som möjligt. Jag pratar lågmält till honom, skojar med honom (titt-ut gör underverk en stressig morgon!) kramar honom och klär på honom. Och tvingar honom inte att äta frukost utan låter honom välja om han vill äta med Axel eller ta med något till föskolan. Plötsligt är morgonen lugn och skön. Vi har gott om tid, ingen skriker eller gråter. I morse hann Andy göra klart pärlplattan han höll på med till Patricio och tog istället med sig en drickyoghurt till förskolan som han kunde äta när han vaknat ordentligt. Precis som jag föredrar. Ibland så handlar det bara om att skärpa till sig och vara vuxen.

Räknar mina välsignelser

2008-10-17T09:04:00.004+02:00

Count your blessings! säger det i USA och det är verkligen något vi borde göra oftare. Denna vecka har det hänt mycket bra saker, precis som varje vecka;

Denna vecka är jag tacksam för att;

Lördag: Jag simmade med Tanya

Söndag: Jag fick en promenad i det härliga höstvädret

Måndag: Jag var hos ögonläkaren och beställde tid för att operera mina ögon.

Tisdag: Jag tog ledigt på eftermiddagen och fick en härlig eftermiddag med pojkarna, Ana och Emilio

Onsdag: Linda fick en dotter!

Torsdag: Mötet med handledaren gjorde att jag fick tummen ur och började jobba med min uppsats.

Fredag: Jag klarade hela morgonen utan att höja rösten åt barnen! Ni anar inte vilken seger det är.

5 Saker som gör mig lycklig:

När barnen skrattar
Att jag har så snälla föräldrar
Träffa vänner
Gå ut och promenera
Fint väder

Ha en riktigt härlig helg! Njut av de små stunderna; en kopp kaffe i lugn och ro, att vika tvätten, en kram, att skära grönsaker, ett glas vin.

Vinprovning

2008-10-15T11:19:00.003+02:00

Jag funderar på att ha vinprovning. Någon som tycker att det låter intressant?

På tal om smak

2008-10-15T08:44:00.006+02:00

I går kväll låg jag och funderade på vad jag tycker och inte tycker om vad det gäller inredning. Det går ju aldrig att komma ifrån att man är färgad av sin uppväxt, hur, var och när. Hade man levt i en annan kultur eller ett annat sekel så hade man ju gillat andra saker. Därför så kan jag egentligen inte säga att jag INTE gillar dessa saker, trots att det är det värsta jag vet, eftersom ingen i vår kultur gillar nedanstående stilyttringar;

Plastblommor
Pösiga soffor
Glasbord med delfiner
Stora gardinuppsätningar
Spets framför fönstren
Broderade tavlor

Men jag gillar;

Rött (mest i kläder)
Turkost
Bjälkar och öppet till nock, snedtak
Ljus lavendel (den färg min mamma kallar Annablå)
Blommor men inte nejlikor och sånt där. Jag gillar rosor som växer och luktar gott men "förädlade" rosor tycker jag är överskattade. Ska det ändå vara köperosor så får de gärna vara tvåfärgade eller vita åt det gröna hållet.
Jag gillar inte gult
Jag gillar inte tomtar
Jag gillar över huvudtaget inte porslinsaker och prydnadssaker
Jag gillar metall, guld, silver, koppar
Jag gillar guld och silver i kombination (eller guld och vitguld helst då...)
Jag är inte så förtjust i krom och glas, ett hem ska vara mysigt
Men absolut inte övermöblerat
Vita linnegardiner
Svart/vitt

Det är väl vad jag kommer på just nu. Det lär bli ganska tomt hos mig om jag ska möblera efter det. Och ganska konstigt.

Jag - en tant

2008-10-14T12:10:00.001+02:00

Jag tror inte det är åldern, det är nog bara jag. Jag är en tant helt enkelt. I helgen har mina snälla föräldrar tagit hand om barnen så att jag kunde gå på After Work med Wistrand på fredag och på fest på lördag. Och dessutom jobba några timmar på söndagen. After Worken var trevlig, verkligen, men klockan 10 så tyckte jag att det räckte. Tydligen fick de sista bäras ut vid midnatt, själv tyckte jag att det var lagom att tacka för mig efter 5 timmars After Work, gå hem och sova och vakna utvilad klockan sju på morgonen. Sen träffade jag Tanya vid kvart i 9 och simmade en dryg kilometer. Tantigt! Präktigt!

På lördag var det fest hos min kompis Malin. Och ja, det var jättetrevligt. Men det spelades väldigt hög musik och det hade ju varit trevligt att sitta ner och äta lite kanske. Kunna höra vad folk sa, kunna konversera lite mer om vin med My och PA, ja en trevlig middag helt enkelt… Ni hör ju själva, ”lite hög musik”, snart kommer det att flickorna hade glömt ta på sig kjolen också… Fast det hade de faktiskt inte, men det kanske berodde på att de var jurister hela bunten. Det var verkligen jättetrevligt folk, fast jag hade haft lika trevligt med bara My och Malin. När andra tittar på klockan och tänker ”Oh, klockan är bara barnet!” så tittar jag på klockan och tänker ”Åh nej, klockan är bara barnet, jag kan inte gå hem än… Chansen att jag skulle följa med ut klockan 12 efter 5 timmars fest var ju över huvud taget inte så stor, men att jag skulle följa med till bögstället Gretas var helt uteslutet. (”Här är trevlig, schlager och dragqueens”, messade My klockan 2. Jamen det låter väl JÄTTEKUL. Inte.) Som tur var så hade jag både ont i halsen (jag var väldigt hes i alla fall så folk tog förgivet att jag hade ont) och jobb på söndagen att skylla på så att jag kunde gå hem när de andra gick ut.

Nu i efterhand när jag tänker på helgen så tänker jag att jag hellre hade gått en långpromenad, varit på museum eller bio, gärna med Patricio och barnen, träffat en kompis med barn i parken… Och att det bästa på helgen var simningen med Tanya och att äta frukost med henne efteråt i lördags och att promenera hem tillsammans. Mysigt och trevligt. Och tantigt. Men det bjuder jag på!

Kärleken från en familj

2008-10-14T10:06:00.004+02:00

Här om dagen så fick jag en komplimang för mitt halsband. Det är inget speciellt, bara en tunn guldkedja (som jag fick av mina grannar i USA när jag åkte) med ett guldhjärta på. Ett guldhjärta som jag fick när jag döptes. Jag har inte tänkt på det förut men visst är det något speciellt att ha detta hjärta runt halsen jämfört med vilket som helst. Detta fick jag för 31 år sedan av min mormor och morfar, gamlamormor och farbror Ernst (som var min gamlamormors "nye" man). i dag är det bara min mormor kvar. Och det är något speciellt med kärleken från familjen. Visst, det är speciellt med kärlek från vänner också, kedjan fick jag ju av människor som älskade mig för att jag är jag. Kärleken från familjen är annorlunda. Ovillkorlig. Den är inte bättre, inte sämre, bara annorlunda. Ens familj älskar en inte bara för den man är utan också för det man är, ibland trots vem man är eller vad man gör. Det ligger en stor trygghet i denna kärlek. Att veta att man är älskad och accepterad och önskad bara för att man är någons barn, barnbarn eller barnbarnsbarn. Eller syster, bror, mor, far, kusin, faster, moster, farbror, morfar... Att någon säger "kom till oss, barn, vi vill vara med dig, finnas här för dig. Du hör till oss". Familjen är en klippa, en bas att bygga sitt liv på. Vi har fötter, inte rötter finn det folk som säger men för mig är rötterna lika viktiga som fötterna. Om man står stadigt är det lättare att våga flyga. För man vet att om man ramlar så står familjen alltid där redo att fånga en. Hur många gånger man flyger i väg så finns de ändå där för en när man kommer tillbaka. På så sätt blir en resa inte en flykt utan ett äventyr. Och man har alltid något att längta tillbaka till. En familj som älskar en, ovillkorligt. För mig är det en stor trygghet och en oändlig nåd.

Smak och mode

2008-10-14T09:15:00.004+02:00

I lördags var jag på café. De hade sådanadär stolar med skinn på både sätet och ryggstödet.

Sådana som varit väldigt populära ett tag. Nu syns de kanske mest på caféer. Och på Blocket, som på bilden ovan. Det fick mig att tänka på det här med smak och mode. Jag är en människa som är lätt att påverka. Jag har inte orubbliga åsikter, tycke och smak. För ett tag sedan ville jag också ha sådana här stolar. Gärna att matcha med några clubfåtöljer i brunt skinn.

Men vill (ville) jag det för att det är något jag tycker om eller för att det är (var) modernt? Alla kan ju inte plötsligt gilla kaffelatte-färg och brunt skinn. Så hur vet man vad man själv FAKTISKT gillar? Och hur inreder man ett hem så inte är modernt och därför inte kommer bli omodernt innan målarfärgen torkat?

Gillar jag turkost, mörka golv, vita väggar och bjälkar i taket för att jag gillar det eller är det något som är modernt nu? Jag skulle vilja ha ett enormt rustikt matsalsbord i solitt trä som man kan slipa ner i generationer. Är det för att jag vill ha det eller är det något jag sett i ett inredningsreportage?

Det är inte klokt vad många I-lands problem det finns i världen.

TEST

2008-10-02T14:56:00.004+02:00

Snodde en lista från någons blogg. Alltid kul med frågeformulär!

I denna listan får du bara använda ETT ord som svar!Testa du med! Inte så lätt som det låter.

1. Var är din mobiltelefon? Jackfickan
2.Var är din (o-)äkta hälft? Chile
3.Ditt hår? Risigt
4.Din mamma? Snäll
5.Din pappa? Händig
6.Det bästa du vet? Barnen
7.Din dröm inatt? Glömt
8.Din dröm/ditt mål? Hus
9.Rummet du är i? Fult
10. Din hobby? Vänner
11. Din skräck? Ormar
12. Var vill du vara om 6 år? Chile
13. Var var du igår kväll? Fotbollsmatch
14. Vad du inte är? Lugn
15. En sak du önskar dig? Uppehållstillstånd
16. Var du växte upp? Torslanda
19. Det sista du gjorde? Bloggade
20. Dina kläder? Formella
21. Din TV? Rund
22. Ditt/dina husdjur? Stulen
23. Din dator? Lätt
24. Ditt humör? Okej
25. Saknar någon?Patricio
26. Din bil? Skrotad
27. Något du inte har på dig? Jacka
28. Favoritaffär? HM
29. Din sommar? Jobbade
30. Älskar någon? Många
31. Favoritfärg? Röd
32. När skrattade du senast? Nyss
33. När grät du senast? Glömt

Vem läser? Kommentarer, tack!

2008-10-02T11:35:00.003+02:00

Jag vet att det finns folk som läser den här bloggen. De flesta, men inte alla, är mina vänner IRL. Jag skulle väldigt, väldigt gärna vilja veta hur många, och vilka, som läser. Så snälla DU som läser det här, gå in på kommentarer och skicka en hälsning eller skriv i varje fall ditt namn. Hälsningar en nyfiken Anna

Jag är också duktig

2008-10-01T12:12:00.001+02:00

Jag har inte gått några mil men jag har åtminstone simmat 1000 meter i morse!

Inkomster och utgifter

2008-09-30T10:18:00.004+02:00

Jag trodde aldrig det skulle drabba mig. Jag trodde att det var sånt som bara hände andra. Precis som bara-prata-om-barn, otrogna män, gråa hår och celluliter. Men även i detta fall hade jag fel. Jag trodde att jag var annorlunda, att jag var så påläst och medveten. Jag trodde att jag var så van att leva med dålig ekonomi att jag inte skulle låta mig dras med. Men, som sagt, Jag hade fel. Även i mitt fall har det blivit så; ökade inkomster betyder ökade utgifter. Och tyvärr inte i proportion till de ökade inkomsterna.

Jag har högre inkomst idag än någonsin tidigare, länge levde jag på studiemedel, extrajobb och fick inte ens något underhållsbidrag. I dag har jag lön och underhåll. Jag borde ha det bättre ställt än någonsin. Kanske är det tiden i Chile som gjort det, sex månader då jag kunde ha hus och hushållerska och hade råd att göra vad jag ville. Kanske är det bara så att spärrarna släppt när jag inte behöver vända på varje krona. Jag köper inte dyra saker men jag köper dyrare saker än innan och jag köper mycket. Barnen behöver nya vinterkläder= beställer nya på HM, 800 kronor. Inte så dyrt förstås men jämfört med att jag alltid tidigare köpt på Ullared så blir det ändå en del. Andy behöver ny säng = iväg till IKEA, visserligen en av de billigare men 1000 kronor jämfört med ett par hundra på Blocket... Och så fortsätter det, lite soltorkade tomater här, en lunch där, klart vi ska gå på bio, 10-kort på Åbybadet, spårvagnskort istället för cykel etc. etc. etc. Och plötsligt är man fattigare än man var innan löneökningen.

Till mitt försvar ska jag säga att jag höjt mitt månadssparande också. Men ändå, man vill ju inte bli mer stressad av mer pengar. Nu är det köpstopp för alla kläder under oktober månad. Undantag en vinterjacka till mig för det måste jag ha. Jag slängde min för två år sedan för att inte gå med den gamla slitna ett år till utan tvinga mig att köpa en ny. Men inte minsta lilla trosa eller strumpa mer. Och inga dyra Clinique produkter, inga besök hos Karro och matlåda minst 4 dagar i veckan. Och därmed basta!

De vann!!!

2008-09-25T12:40:00.002+02:00

I går vann Axels lag Sandarna BK P01 sin första match, med 2-5. Så kul!!!

Varannan vecka

2008-09-24T13:35:00.001+02:00

Dett är ingen kritik mot någon. Bara en allmän reflektion. Jag lovar och svär.

Den sista tiden har jag pratat en del med mammor som inte bor ihop med barnens pappor. En del har barnen nästan jämt (som jag) och en del har dem (bara) varannan vecka. De som har sina barn varannan vecka är verkligen förespråkare för denna uppdelning. De tycker att så måste man ju göra och han MÅSTE ju ta sitt ansvar och HA barnen MER och du MÅSTE ju TVINGA honom. Jag tänker aldrig tvinga någon att vara med mina barn. Att få vara med mina barn är en ynnest som bara jag och min mamma har rätt till. Okej då, min pappa också. Jag vill ha mina barn nästan hela tiden.

Jag vill inte att barnen ska vara hos sin pappa varannan vecka av följande anledningar:

den tiden de är hos honom är de ju INTE hos mig
jag är en bättre förälder, jag tror inte att det bästa för barnen är att vara där halva tiden
barn ska inte behöva vara hos någon som tvingas till umgänge med dem
ingen ska tvingas till att umgås med någon/ta sitt ansvar

Vidare anser jag att pappa (eller mamma) är inget man är, det är något man gör. Det räcker inte med att ha sex en gång för att man ska kunna titulera sig pappa. Förälder är den som byter blöjor, vaknar nätter, VAB:ar, hämtar och lämnar, tröstar, matar, älskar, klär på, spelar fotboll, tjatar, kramar, blåser, lagar mat, tvättar hår, plåstrar om, skriker, skäller, pussar, leker, läser sagor, förhör läxor, åker på utflykter, går på föräldramöten, går på skolavslutningar, oroar sig och alltid, alltid tänker på barnets bästa.

Oavsett om man är biologisk, juridisk eller social förälder. Eller något annat. Barn är varken en rättighet eller en skyldighet. Barn är en förmån och en lycka som inte går att mäta i pengar eller förklara. Bara upplevas.

Bra början

2008-09-24T09:38:00.002+02:00

Strax innan 8 i morse ringer det på dörren (hantverkarna som byter dörrarna i vårt hus ska komma och hämta nyckeln) och utanför står en jättesnygg hantverkare. Jag ger honom vår nyckel och stänger dörren. -"Mamma, varför gav du honom din nyckel", frågar Axel genast. -"För att jag tyckte han var söt", kan jag inte låta bli att svara. Det stackars barnet är helt mållöst.

Så mycket att lära så lite tid!

2008-09-23T11:36:00.002+02:00

Efter att jag tog tag i mina gamla synd.. förlåt spanskastudier i går så har jag fått en väldig lust att studera mera. Jag vill läsa klart denna kurs och sen ytterligare en termin (30 hp) spanska och sen kanske 15 poäng på distans. Och så skulle jag vilja läsa engelska också, ett år (60 hp) i alla fall... För att inte tala om att jag har en Skatterätt II kvar att tenta av och så väldigt gärna skulle vilja läsa Internationell personbeskattning. Och så måste man ju liksom jobba och försörja sig på samma gång så mer än studier på halvtid kan det inte gärna bli. Nåja, kursen i Internationell personbeskattning går ju inte på halvtid direkt så där är det ju bara att bita i det sura äpplet och läsa den parallellt med (heltids-)jobb. Förhoppningsvis kommer ju Patricio vara här då så att det går att lösa det praktiskt. Kanske kan jag få några timmar betalt från jobbet också som jag fick när jag läste Skatterätt II. So little time, so many books....

Spanska

2008-09-22T13:42:00.002+02:00

Nu när jag snart är klar med min uppsats och kunde titta på Tv på kvällarna...så har jag bestämt mig för att läsa klart mina 20 poäng (30 hp) i spanska. Så fyra måndagar i rad ska jag nu gå på föreläsning i fonologi. Dagens föreläsning var riktigt intressant. Betydligt intressantare än engelsk fonetik i alla fall. Nu funderar jag på vad jag ska läsa till våren; spanska, engelska eller skatterätt?

Gravid?

2008-09-19T11:21:00.000+02:00

Om det skulle råka vara någon som undrar varför det är så mycket tjat om mat och motion på den här bloggen plötsligt så kan ni kolla in nedanstående mindre smickrande bilder:

Hurtbulle

2008-09-19T09:49:00.000+02:00

Så har man då börjat dagen med att simma 1100 meter. Då måste man ju få skyta om det någonstans, ingen idé att ta studenten om man inte får skråla "för faan vad vi är bra", liksom. Och i går gick jag till jobbet. Och jag har inte ätit godis på evigheter och äter nästan inga kolhydrater. Ändå står vågen helt still. Ibland är det lätt att ge upp.

Utmanad om MODE

2008-09-18T15:21:00.005+02:00

Vem skulle vara en sämre kandidat än jag för att skriva om mode? Jag vet absolut ingenting om mode och hade det inte varit för regelbundna utflykter till Chile hade precis ALLT i min garderob varit HM. Detta hindrade dock inte Petra från att utmana mig. åja, jag kan väl klämma fram en åsikt om dessa tio saker i alla fall.

Spets: Gillar INTE på kläder (även om volanger är ännu värre på alla som fyllt typ 8) däremot på underkläder även om jag med ålders rätt blivit allt bekvämare och allt mindre sexig.
Höga stövlar: Jag ÄLSKAR stövlar, har väl åtminstone 8 par för tillfället. De ska helst vara både höga och högklackade.
Vadlånga kjolar: Nej! Inte snyggt, ger fula tantiga ben. Jag försöker hålla mig precis på eller under knät, döljer lår men visar fortfarande lite ben.
Baggy jeans: Inte riktigt min grej. Inte på mig och absolut inte på män. Jag vill gärna se some ass.
Det dressade modet: Det är mer min cup of tea. Jag klär mig som den jurist jag (snart) är och vill gärna ha en man i kostym. Däremot får det inte bli för mycket english countryside för det ser jag bara tråkig och töntig ut i.
Halvöppna skor, typ håliga skor : förstår inte riktigt frågan. Är det foppatofflor så går det bort. Håliga gympaskor är en okej sommarversion till gympaskor/sandaler. Min ex-man och min nuvarande har likadana eller som den senare sa; "det är bara att erkänna, du har bra smak!"
Kilklackar: snyggt och bekvämt. Tyvärr svårt att få tag i.
Capen: Får mig att tänka på Dracula. Eller Working girl anno 1987.
Leopardmönstrat: Får mig att tänka på valfri hårdrocksgrupp anno 1987. Usch!
Kappor i glada färger: Japp, det är jag. Har en röd och tittade på en cerise inför hösten/vintern. Skulle kunna tänka mig en i mörk turkos också.
Rutigt: Nix.
Väst: Har jag så gott som dagligen, alltid snyggt. Mindre formellt än kavaj och passar både till skjorta eller t-shirt. I dag har jag faktiskt både väst och kavaj. Och shorts.
Hatt och andra huvudbonader: Jättesnyggt på andra men jag har nog fel frisyr. Jag gillar mina gubbkepsar men inte till glasögon.

Vem ska jag utmana då? Får försöka ta några andra än de vanliga: Åsa L, Christel och Nadia.

Trädgård är det nya sexet?

2008-09-18T15:21:00.004+02:00

Trädgår är det nya sexet? Jag vet att det inte vad jag som skrev det, jag har snott det rakt av av Marian Keyes. Efterapning är den högsta formen av komplimang eller hur är det nu man säger? Jag antar att det har att göra med att jag håller på att bli vuxen. Eller tant (mer om det i ett senare inlägg) men jag har blivit väldigt sugen på att odla. Jag har alltid velat ha en trädgård och rosor men nu kommer drömmar om örter, tomater och bönor. På min balkong som tidigare med tur innehållit två slitna stolat finns numera en stor blommande buskros, en frodig blå blomma samt en uppsjö av diverse bönor, sockerärtor och minitomater. Och jag vill ha mer! Det lilla jag har är fint som dekoration men tänk att kunna ha sin egen salladslök, ruccola (min mamma har hur mycket som helst!), timjan och tomat i maten.... Mmmmmmm. För att inte tala om spännerna med äpplen som min mor levererar från deras trädgård på landet. Jag vill ha, jag vill ha, jag vill oxå ha!

Skolfotografering (eller Dagens I-lands problem)

2008-09-16T09:25:00.004+02:00

I dag ska det tas skolfoton in Axel och Andys skola. Alla barn uppklädda i klänningar och skjortor. Utan Axel och Andy som hade t-shirts på sig. Fast jag valde länge vad de skulle ha. Nästan alla "finkort" som finns på dem (födelsedagar etc.) har de turkosa skjortor på sig så jag var lite trött på det. Och så ville jag ha något neutralt så att man kunde ha bilderna framme utan att det skar sig. Det är mycket att tänka på. Det blev svartvit-randiga t-shirts.

Naturligtvis ramlade Andy och slog sönder läppen igår så han kommer att se ut som om han har gomspalt. Har man tur som skyms det väl av det långa håret som han vägrar klippa. Gullunge!

God morgon, god morgon!

2008-09-15T10:10:00.003+02:00

Hoppas alla haft en skön helg. Det har jag. Strålande väder och hela dagen ute i går i samband med "Sandarnas dag" (Axels fotbollslag) resulterade i att jag brände mig(!) i ansiktet i går. I september! Jag säger då det. På kvällen var vi dödströtta och barnen valde att ta på sig pyjamas efter att ha badat klockan 4 på eftermiddagen. Sen blev det pizza till middag för barnen. Tjugo i sju var de i säng. Då hade Axel tittat på klockan och konstaterat att den var 8. Att det var "fel" visare som stod på 8 brydde jag inte mig direkt om att berätta för honom, hahhahähähöhö. Själv kollapsade jag i soffan med Bridget Jones och ett glas vin. I dag är det fotboll igen.

Som vanligt...

2008-09-12T14:47:00.002+02:00

Nu är klockan kvart i tre och det återstår bara för mig att säga;

Trevlig helg!

Själv ska jag ägna helgen åt barnen; Marko har kalas på lördag och på söndag är det Sandarnas dag med Axels fotbollslag. Ha det gott!

Mat, motion och vikt

2008-09-12T09:24:00.003+02:00

I går var Malin och jag hemma hos My och hade en jätterolig tjejkväll. Som alltid i det gänget så blir det massor av skratt och vi har så mycket att prata om så vi hinner aldrig prata klart om nåt utan glider bara från det ena till det andra. My hade lagat jättegod paella. Och till efterrätt fick vi vaniljglass med hallon och blåbär. Väldigt väldigt gott! Men inte så GI kanske. Jag tröstar mig med att det kunde varit värre. Vi åt sallad till maten och drack rött vin. Och det var mycket kyckling och grönsaker och inte så jättemycket ris Och vi åt inte bröd till och drack inte öl. Skademinimering som min nya husgud Ulrika säger.

I morse var det upp i gryningen. Klockan 6 ringde väckarklockan och strax efter 7 träffades Tanya och jag vid Valhallabadet. Först var det vägning, jag hade väl misstänkt att min våg var lite snäll men att få svart på vitt att man väger 2 kg mer än man (inbillar sig) tror att man gör är ändå aldrig roligt. Efter denna förnedring blev det simning, jag simmade 1000 meter och sen var det dags för bubbelbad, dusch och bastu. En fantastisk början på dagen. Nästa torsdag är det dags igen!

GRATTIS SALVADOR

2008-09-11T12:55:00.002+02:00

Grattis Salvador som fyller 7 år idag!

Vi önskar att vi kunde vara hos dig!

Dagens smiley

2008-09-11T11:13:00.004+02:00

God Morgon!

Metro har ju börjat att sätta glada gubbar på sina goda nyheter så jag tänkte att jag kan göra likadant.

När jag lämnat Axel så kom hans fröken, Anna, ut med en skrivbok i handen och skrattar. -"Ursäkta", säger hon "men det är så roligt att se vad barnen gör". Det var absolut inget elakt skratt utan ett varmt, lyckligt skatt som verkligen visade hur intresserad hon var av sitt arbete och av barnen. Vilken lycka att ens barn har sådana engagerade, intresserade pedagoger.

GI recept

2008-09-09T13:22:00.003+02:00

Fick just ett SMS, kokböckerna med GI recept som jag beställt från Bokus finns att hämta. Åh vad roligt det ska bli! Och gott! Jag har beställt en bok som heter GI in the city och en bok med GI recept för familjen. Det är från den första som recepten i artikeln jag skrev om var ifrån, lätta goda recept utan fjorton krångliga ingredienser Och den andra utlovar recept på mat till hela familjen på 20 minuter. Kan det bli bättre?

Pyjamas

2008-09-09T11:48:00.004+02:00

Jag har köpt en pyjamas Inte så speciellt kanske om det inte hade varit för att jag inte ägt en pyjamas sedan min mamma slutade köpa mina kläder. Jag har sovit naken eller max i trosor. Men av olika anledningar så har det blivit att jag har börjat sova mer och mer i t-shirt och träningsbyxor. Det började väl med att jag var i Chile, det är så kallt inne så man sover med så mycket kläder man bara kan. Sen så sover Patricio alltid i pyjamas (han är ju van vid Chiles inomhusklimat) och det kändes lite, tja, desperat att krypa ner naken brevid en man i pyjamas Så då började jag sova (eller i varje fall lägga mig) i t-shirt eller linne. Och sen när han åkt hem så blev det plötsligt väldigt kallt i sängen. Särskilt som jag tycker om att vädra ordentligt under dagen. Och så börjar barnen bli så stora så det känns lite olustigt att ligga med tuttarna i vädret när de kommer in på morgonen. Men anledningen till att jag bestämde mig var i söndags morse när jag gick upp i min "pyjamas" (träningsbyxor och t-shirt) och fixade frukost till Axel och mig. Så mysigt att bara kunna gå upp och gå och skrota i pyjamas på morgonen. Fast det hade ju varit trevliga med en söt pyjamas istället för ett par urtvättade mysbyxor... Och tänk vad skönt med något att ta på sig efter man duschat på kvällen... Eller bara för att krypa upp i soffan i... Sagt och gjort, en svart pyjamas inhandlades på HM. Och fast det är Hello Kitty på den så kändes det som ett steg upp i vuxen-trappan.

Ingen bloggar

2008-09-09T11:42:00.003+02:00

Eftersom ingen av mina favoritbloggare har skrivit något sen sist jag var inne och kollade så får väl i alla fall jag slänga ihop ett snabbt inlägg. Inte kasta sten i glashus liksom. Sen kan jag klaga bäst jag vill! Jag förstår att I haft det mycket med flytt och så men så fint som ni har fått det så har du faktiskt tid att lägga några minuter på att uppdatera din blogg! Och Å, vad har du för ursäkt? Och Novas vagn i all sin heder men jag vill hellre höra om Folkskygga haggans flytt! Och varför har det inte kommit några nya bilder från huset i Chillan?

Jag håller faktiskt på med något JÄTTEtråkigt på jobbet, jag behöver alla roliga avbrott jag kan få! Något litet kan ni väl skriva. En hälsning eller så?

Själv ska jag tvätta när jag kommer hem från jobbet. Och så tänkte jag sätta mig med småpillet som inte är klart på uppsatsen än. Så kul ska jag ha det. Var är GLAMOUREN? Annars är det mest regn och rusk och det börjar rycka i flyttnerven igen.

Feminism, familj och förverkliga sig själv

2008-09-08T13:10:00.002+02:00

Jag skrev ju i förra veckan ett inlägg om att lämna sina barn på förskolan och sånt sätter alltid i gång tankarna för mig. I går hade jag besök av en bekant och vi pratade om allt mellan himmel och jord (man hinner avhandla en hel del på 4½ timme...) bl.a. arbete. Jag hävdade att jag skulle ha svårt att ta en anställning som jurist eftersom det kräver arbetsdagar från 8 till 19 och barnomsorgen stänger 17.15 (jag hämtar i dagsläget en timme innan dess) och han då frågar om det inte finns "Nattis" att tillgå. Jo, rent teoretiskt så gör det ju faktiskt det. Sjöelefanten ligger på promenadavstånd från mitt arbete. Och det finns säkert förskolor som har öppet till sju, åtta på kvällen också, jag menar alla Handelsanställda behöver väl också barnomsorg. Men egentligen handlade det ju inte om den fysiska möjligheten om att lämna barnen 12 timmar om dagen utan om den psykiska, om "det är mina barn och jag vill se dem i dagsljus! Så det så!". För som I säger, den som vill ha barnen på föskola 11 timmar om dagen kanske skulle ha skaffat en guldfisk istället? Jag vet att det låter hårt och jag vet att jag låter som mer AP än jag är (eller tror att jag är) men jag vill faktiskt ha tid och ork att se mina barn. Och inte bara på helgerna.

Jag har ju tidigare skrivit om att jag söker jobb och om jag skulle råka få något så blir det kanske andra bullar. Tänk om jag skulle få ett jobb på heltid i Hisings Kärra. Då blir det inte så roligt. Å andra sidan så är det ju inte bra för någon att ha ett otryggt jobb heller. Både oron för att inte få vara kvar och penningabristen den dagen det händer är dålig för mig och för barnen. Så vad gör man?

Skulle det vara så hemskt att stanna hemma med barnen om man hade möjlighet? Kanske jobba deltid och/eller hemifrån. Jag är utbildad jurist. Jag är inte korkad. Jag vet det och det räcker för mig. Jag har inget behov av att bevisa något för någon. Det här är inget feministiskt manifest, det är mitt liv! Och förmodligen får jag bara ett. Skulle det vara så hemskt om jag ägnade några år åt mitt enda liv till att se mina barn i dagsljus istället för att läsa §§?

Livet är för kort för dåligt vin och övertid!

Hamster

2008-09-08T13:04:00.002+02:00

Att ha ett barn är som att ha en hamster som min vän brukar säga. Och det fick jag erfar i helgen när Lille prins Bus var hos deras pappa och bara stora pojken var hemma. Dessutom var han på kalas i tre timmar under lördagen så jag hann fila fötter, bada fotbad och städa klart. För övrigt är han 7-år och kan has i möblerade rum, både hemma hos min kompis Tanya och på HM. Och så har han ju ingen att bråka med när han är själv. Så fort vi mötte upp lillebror så var de igång och bråkade igen.

WALL-E

2008-09-08T09:16:00.003+02:00

I går var jag och Axel på bio. Vi såg Disneys/Pixars WALL-E. Nu har jag visserligen inte sett Al Gores film men det här var det bästa jag har sett i miljödebatten. Svidande samhällssatyr när det är som bäst. Skarp kritik mot det västerländska (amerikanska) livet. Inte bara miljöpolitiken etc. fick sig en känga utan även fetman, bristen på motion, Internet och den amerikanska dumheten. Se den! Med eller utan barn-alibi.

Trevlig helg!

2008-09-05T14:55:00.001+02:00

Vi ses på måndag!

I eftermiddag ska jag och barnen åka och bada på Åbybadet och sen blir det mys på kvällen. På lördag ska Andy till Alejandro och Axel ska på barnkalas. På lördag kväll ska Axel och jag hem till Tanya och äta upp kräftorna som jag fick av mina snälla föräldrar. På söndag hoppas jag vi hinner gå på bio innan Andy kommer hem igen.

Barn och barnomsorg

2008-09-05T08:33:00.003+02:00

I går satt jag på en middag då en kvinna (som har tre barn, det minsta på 4 månader. Hon var inte med och ammades inte längre) berättade att hon lämnade sin son (han är tre nu) på förskolan klockan 5.30 på morgonen och inte hämtade senare än 16.30. Kvinnan som satt jämte (inga barn) instämde och sa att ja, alla barn måste ju gå på dagis i 10-11 timmar om dagen så att föräldrarna kan jobba. Då kunde jag inte hålla mig. Även om min mamma tyckte att jag var elak (det var jag säkert) så var jag tvungen att påpeka att jag inte tycker barn ska vara på förskolan så många timmar. Kvinna nummer 1 kände sig påhoppade och sa att hon hellre hade sitt hus än var hemma ett par timmar extra. Men jag kan inte förstå när man hinner träffa en 2-åring som går på förskola 11 timmar om dagen. Om man måste vakna 5 på morgonen och inte är hemma förrän 5 på eftermiddagen så måste en 2-åring i stort sett sova resten. Mina barn sover 10-11 timmar/natt. Det innebär ju att barnet ifråga måste lägga sig klockan 6 på eftermiddagen, eller hur?

Vad skulle ni valt? Träffa ert barn eller äga ett hus?

P.S. Både hon och barnens pappa tjänar cirka 25 000/månad och hon får underhåll för det äldsta barnet...

Bakfull och dan

2008-09-04T09:07:00.001+02:00

Men det var det värt. Vi hade jätteroligt igår. My, Malin och jag drack vin, åt mat och pratade. En riktig tjejkväll! HÄRLIGT!

Fotbollsmorsa

2008-09-03T10:16:00.003+02:00

Jag trodde aldrig att det skulle hända mig. Inte för att jag är bättre än någon annan eller för att jag har större tur i livet än någon annan. Men Axel har aldrig varit intresserad av fotboll. Visst förstod jag att jag, i någon avlägsen framtid när Andy uppnåt högre ålder, skulle tvingas till detta men att det skulle ske nu hade jag inte alls tänkt mig. Plötsligt fick Axel för sig att han ville börja spela fotboll. Först trodde jag bara att det var något som skulle gå över men han insisterade.

Jag fick kolla upp saken och några dagar därpå började Axel spela i Sandarnas BK, P-01. Och det var ju roligt. Axel kan behöva springa av sig lite och en hobby är ju aldrig fel. Barn behöver aktiviteter. Och mammor behöver vila. För vad jag inte tänkte på var att fotboll för Axel betyder att jag behöver tillbringa minst två, tre timmar i regnet varje vecka. Med Andy. För inte är det nog med att det är träning varje måndag. På onsdagarna spelar de match. Och varje gång måste man ju följa med vilket innebär att lyssna på Andys "jag vill gå hem" i en timme, alt. spela boll med honom.

Dessutom så är träningen klockan 5, (vilket är helt okej, jag hämtar barnen kvart över 4 och det passar perfekt att åka dit till 5) och det innebär att barnen måste ha mellanmål med sig. Matcherna spelas dock inte förrän 6 eller så sent som kvart i 7. Delvis blir det väldigt sent innan man är hemma och delvis måste jag packa ner en hel matsäck till barnen. Hade det början klockan 6 kunde vi hunnit hem, men eftersom de ska träffas 17.30 så måste jag släpa med mig matsäck. Samt fotbollskläder. Som man måste komma ihåg att packa samt hinna packa kvällen innan. Och så blir det extra tvätt också. Petra, hur GÖR DU med fyra barn???

HU!

2008-09-03T09:03:00.002+02:00

God morgon!

Jag har ju nyligen klippt mig. En praktiskt typisk "mammafrisyr" dvs lite längre page. Det är bra, passar mitt tunna slitna hår. Och dessutom står det inte åt alla håll om man råkar gå och lägga sig med blött hår, som jag gjorde igår. Snyggt var det ju inte direkt, istället för att se lite busigt rufsigt ut eller sexigt sängkammarrufsigt ut så såg mitt naturliga självfall mest ut som en taskig hemmapermanent. Nåja, det kunde vart värre.

Glad i hågen drog jag på mig mina älsklings jeans, svarta tighta Levi´s och vit skjorta och väst. Lite lagom strikt/avslappnat chict tänkte jag. Nu för tiden har jag nästan alltid glasögon, mina ögon klarar inte så många timmar med linser och jag får ofta problem med dem. Jag ska få en ögonoperation i examenspresent!

Hur som helst, stressad rusade jag in i badrummet för att slänga på mig lite mascara. När jag tittar mig i spegeln tittar 45-åriga Berit tillbaka. Chockad inser jag att det är min spegelbild! Kombinationen av den vita skjortan, den taskiga hempermanenten och glasögon gör att jag ser ut som en inte särskilt välbevarad 45-åring. Spårvagnschaufför kanske. Eller mattant. En fläta i luggen, linser, 17 lager mascara och ytterligare en uppknäppt knapp i skjortan senare är jag tillbaka på rätt sida 40-års strecket. Mer än så kan man inte gärna hoppas på längre.

Söker jobb

2008-09-02T15:04:00.003+02:00

Jag söker jobb. Jag är bara timanställd på mitt jobb och nu har det kommit signaler om att det kanske inte blir lika många timmar i fortsättningen. Och med två barn och utan A-kassan är det inget som gör att man sover gott. Men jag hittar inget jobb, jag vet inte vad jag ska söka. Som ensamstående tvåbarns mor kan man inte söka jobb på advokatbyrå, även om jag hade heft bättre betyg. Det är nämligen 9-10 timmars dagar så det går bort. Och man vill ju inte direkt sitta i växeln med en jur. kand. Och min lön är det svårt att nå upp till med ett okvalificerat jobb.

Nu ska jag gå till chilenska konsulatet och hämta Axels pass som legat där ett år. De söker en receptionist, det kanske man ska söka? Har på känn att lönen är ungefär hälften av den jag har här. Nice.

Bara en omvänd

2008-09-02T10:45:00.003+02:00

kan vara så frälst. Och då pratar jag inte om Gud utan om GI.

Jag har alltid tillhört de som hävdar att det är fett man blir tjock av, inte socker. Att kroppen inte kan tillverka fett av socker och därmed så går man inte upp av smågodis men av choklad, typ.

Sen började min mamma med GI. Hon påstod att det var så himla bra, att hon mådde så bra. Men ner i vikt gick hon inte. Jag retades alltid med henne för det där med GI, hur bra kunde det vara egentligen när hon aldrig blev smal? Nåja, hon höll fast vid att hon MÅDDE bra av det och jag fortsatte reta henne.

Så en dag så träffade jag på en intervju med Camilla Läckberg i Amelia (http://www.amelia.se/senaste-numret/2007/amelia1807/gi-skola/index.xml)
Till skillnad från det jag tidigare läst om GI och Atkins ("vräk i dig fett- bli smal!") så verkade detta vettigt ("Ät tills du blir mätt, man blir tjock av för mycket GI-mat också"). Så jag bestämde mig för att pröva.

GI går i korthet ut på att skippa kolhydraterna,inget socker, inget bröd, ingen potatis, inget ris, ingen pasta. Först skippar man dessa produkter helt i cirka tå veckor och sen så äter man lite av dem och byter ut vitt bröd mot rågbröd, pasta mot fullkornspasta etc.

Ärligt talat så kan jag inte säga att jag är helt hundra på att det verkligen är det GI:ga i GI som gör att man går ner i vikt, kolla själva hur mycket kalorier ni lyckas få i er utan att äta vare sig bröder eller socker. Att dricka vispgrädde är inte jätteupphetsande. Och hur gott man än kan tycka att mörk choklad är så är den svår att hetsäta. Jag måste dock ge min mamma rätt, jag MÅR mycket bättre av GI. Att jag inte längre ser gravid ut beror inte på att jag gått ner så många gram i vikt utan att min svullna mage har försvunnit. Och jag har inte längre ont i magen som jag kunde få efter att ha ätit mycket vitt bröd eller mycket smågodis. Förhoppningsvis går det bättre för mig än för mamma med vikten. (Ska man vara ärligt så följer min mamma inte GI det minsta slaviskt, det är mest en ursäkt för att slippa äta potatis.)

Hem

2008-09-01T16:58:00.002+02:00

Nu ska jag gå hem. Efter att ha varit hemma och skrivit uppsats läs latat mig) i nästan två veckor är jag inte van vid att vara på kontoret i 8 timmar. Nu har jag rejält ont i huvudet. Ska bli skönt med en timmes promenad.

Efter ett års pillande är ett första utkast av min uppsats inlämnad till handledaren. Var är champagnen?

Vi ses i morgon!